”En viktig fråga för alla”

Svenska kyrkan i ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle – det blev ämnet när Lunds stift började arbeta med en ny bok om kyrkans uppgift och roll. I den förra, En kyrka driven av mission, skrev en rad präster och diakoner i stiftets församlingar. I den nya medverkar biskop Johan Tyrberg och Jan-Olof Aggedal igen, nu tillsammans med Ebba Älfverbrandt som är diakon i Malmö, men också flera andra teologer och dessutom representanter för andra trosriktningar.

– I alla texter kommer författarna fram till att mångkulturella möten är berikande, säger Jan-Olof Aggedal. Och hur viktigt det är med dialog och lyssnande.

Han har alltså skrivit en av artiklarna men också varit redaktör för boken, är stiftsteolog och prost i Lunds stift och har en lång erfarenhet av möten med människor från olika bakgrunder.

– Är vi bara tydliga, trygga i oss själva, trygga i vår egen tradition, säger han, då blir det lättare att möta andra. Då upplever vi inte okända traditioner som skrämmande eller som hot. Då vågar vi se både likheter och skillnader.

”Användbar i hela landet”

Bokens tillkomst hänger samman med traditionen att biskopar låter ge ut en prästmötesavhandling i samband med varje präst- och diakonmöte. Sådana hålls i stiften vart fjärde år. Tidigare har biskoparna ofta gett uppdraget till en av stiftets präster eller diakoner inför varje möte, men Kyrka i ett mångkulturellt samhälle är del två i en tänkt trilogi med artikelsamlingar som Johan Tyrberg har tagit initiativ till. Den har nio olika författare.

– Jag har redan varit ute och föreläst om boken, säger Jan-Olof Aggedal. Den är användbar i hela landet. Alla församlingar lever kanske inte i ett mångkulturellt samhälle lokalt, men i delar av alla kommuner finns det mångkulturella.

Han berättar att han i samband med sin egen forskning har kunnat identifiera utmaningar som har att göra med riter, till exempel begravningar. Många församlingsmedarbetare hamnar i situationer där de blir tvungna att fundera på hur de tar sig an de mångkulturella frågorna.

– Det är så pass vanligt idag att de frågorna är viktiga för alla, säger han.

Själavård

Att ha tänkt igenom hur man gör när en muslim och en kristen vill ha en vigselakt, eller när någon som själv tillhör kyrkan vill ha en begravningsceremoni för sin avlidna partner som har varit muslim, är avgörande för arbetet.

– Ytterst handlar det om själavård för anhöriga, säger Jan-Olof Aggedal, om att vara människor tillsammans. Samtidigt behöver vi veta vad vi kan gå till mötes med och inte.

I Svenska kyrkan får det exempelvis inte förekomma något som säger emot att Jesus Kristus är Guds son som dog och uppstod, och mull kan inte läggas på en kista för att instifta gravfrid om den döde begravs i ett icke-kristet sammanhang.

– Kyrkojuridiken är viktig, säger Jan-Olof Aggedal, men vi får aldrig glömma den mänskliga aspekten.

Ljus på begravningsplatserna

Idag har både de religiösa och de kulturella uttrycken färgat varandra. Sekulariserade svenskar och svenska muslimer tänder ljus för sina döda på begravningsplatserna, och det är en förändring som har ägt rum bara under 2000-talet. En del sådana förändringar innebär att människor har agerat på ett sätt medan dogmer, präster och imamer har sagt något annat.

– Då ser man tydligt hur kulturen berikar oss, säger Jan-Olof Aggedal. Resor, folkförflyttningar, media – det finns så mycket som påverkar oss och som har lett till de snabba förändringar vi ser. Det blir en inkulturation där vi ger och tar av varandra. Inför arbetet med boken kom vi fram till att det mångkulturella samhället är överordnat det mångreligiösa.

Latin som integration

Han betonar att kyrkan i sig redan är mångkulturell genom olika traditioner, samfund och lokala uttryck. Ett exempel på det inom kyrkans egna led blev tydligt häromåret när Svenska kyrkans nya kyrkohandbok skulle tas fram.

– Det blev en jättediskussion om huruvida gudstjänstens delar skulle stå enbart på svenska eller både på svenska och latin, berättar han. Då påtalade Burlövs församling att en stor del av gudstjänstbesökarna inte talade svenska, men genom att det stod saker som Kyrie, Gloria och Agnus Dei visste de var i gudstjänsten de var. Därför är latinska och grekiska termer med i våra böcker. Och det som först verkade vara en redaktionsfråga blev i stället en viktig integrationsfråga!

Att Kyrka i ett mångkulturellt samhälle inte kunde skrivas av enbart Svenska kyrkans medarbetare stod klart tidigt i planeringen. Därför är två av de medverkande imamen Roland Vishkurti och den judiska författaren Anita Goldman, och den katolska kyrkan är representerad av Anna Minara Ciardi.

Ett uttryck för Guds storhet

– Det är en viktig bok, säger Jan-Olof Aggedal, för här kan vi se hur vi kan existera tillsammans i Sverige, förhålla oss till varandra, ge och ta. Jag blev exempelvis väldigt glad över hur Anita Goldman skriver om detta med hur vi i Sverige betraktar staten Israels agerande och att svenska judar därför får klä skott för hela Israel. Men det handlar ju om judar som lever i Sverige! De är inte israeler. Vi ska inte blanda ihop religion och politik.

Roland Vishkurti, som arbetar i Malmö, betonar i sin artikel hur mångfald inom islam betraktas som en styrka och ett uttryck för Guds storhet. Att en moské byggdes i Malmö grundade sig på insikten om att invandrade muslimer aldrig skulle känna sig hemma i sitt nya land om de inte hade möjlighet att utöva sin religion: ”[R]eligioners samexistens [är] en nödvändighet. Syftet är att bevara den mänskliga enhetens integritet”, sammanfattar han sitt perspektiv.

Enklare samarbete

När det gäller de abrahamitiska, monoteistiska religionerna är samarbete enklare, konstaterar flera av bokens författare.
Jan-Olof Aggedal återkommer till exemplet med multireligiösa riter och säger att ett bröllop eller en begravning där någon av parterna är hindu, buddhist eller asatroende innebär ännu större utmaningar.

– Men vi ska komma ihåg att även det kristna landskapet ser annorlunda ut idag, fortsätter han. En präst behöver kunna samarbeta med en syrisk-ortodox präst eller en pingstpastor. Det är en annan fråga, men också de situationerna är rätt nya. Det har hänt mycket de senaste 40 åren. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Det är så det ser ut idag. Och människan ska alltid vara i centrum. Det måste vara vår ledstjärna. Alltid.

Prästmötesavhandlingen Kyrka i ett mångkulturellt samhälle
Lunds stifts prästmötesavhandling inför präst- och diakonmötet 2026 är utgiven av stiftet i samarbete med Verbum förlag. De medverkande är biskop Johan Tyrberg, Jan-Olof Aggedal som också är bokens redaktör, Anna Minari Ciardi som representerar den katolska kyrkan, Anita Goldman som skriver ur judiskt perspektiv, Roland Vishkurti som är imam på Islamic center i Malmö, Jan Eckerdal som är Sveriges kristna råds direktor för teologi, Susanne Wigorts Yngvesson som är professor i etik vid Enskilda högskolan Stockholm, Pamela Garpenfors som är kyrkoherde i Victoriaförsamlingen i Berlin och Ebba Älfverbrant som är diakon i Malmö.