Förutsättningar för dialog

Geografiskt avgränsade platser där den socioekonomiska statusen är låg, där utbildningsnivån och inkomstnivån är lägre än genomsnittet, där andelen utrikesfödda är högre och där kriminella har en inverkan på lokalsamhället – det är definitionen för utanförskapsområden, och ytterligare ett kriterium är att de är präglade av barnfattigdom.

I mitten av mars samlades nätverket Framtiden bor hos oss, som består av Svenska kyrkans pastorat och församlingar i sådana områden, till en konferens i Skäggetorp i Linköping.

– Sedan i december 2025 pekar polisen ut fyra utanförskapsområden i Helsingborgs stad, berättar Thérèse Andrée Kjellström. Det är Söder, Drottninghög, Fredriksdal och Dalhem.

Thérèse Andrée Kjellström är församlingsherde i Gustav Adolfs församling, där samtliga fyra områden ingår.

– Det påverkar församlingens diakonala uppdrag, säger hon, men det präglar också det vardagliga arbetet i alla våra verksamheter.

Johannes Zeiler ledde ett samtal på Kulturhuset Agora där Thérèse Andrée Kjellström deltog.

– Vi talade om kulturmöten och religionsmöten och om mission som relation och lärande, berättar hon. Det är väldigt viktigt att reflektera över just möten i de områden vi verkar i. Hur möter vi som kyrka vår omgivning med öppenhet och respekt, och hur skapar vi goda förutsättningar för dialog och samverkan? Vi i Gustav Adolfs församling deltar i olika nätverk och bjuder in andra aktörer som verkar i våra områden till dialog. Det är ett arbete som vi tycker ger väldigt goda resultat, till exempel i form av områdesdagar och aktiviteter för barn och unga tillsammans med lokala föreningar och scouterna.

Antje Jackelén talade i sin föreläsning om fem farliga P som utmanar hoppet: polarisering, populism, protektionism, post-sanning och patriarkatet.

– Hon sa att det ibland känns som att hoppet är under attack i vår tid. För lite hopp och för mycket rädsla är en farlig kombination. Men hur odlar vi vårt hopp när världens och den lokala omgivningens tillstånd många gånger skrämmer oss? Den oron och rädslan finns både hos oss själva och hos dem vi möter. Därför är det så oerhört viktigt att tala om det – och för oss som kyrka att ständigt förmedla hopp och bidra till att vara med och bygga det goda samhället.

– Som församling arbetar vi ju ständigt med utveckling, säger Thérèse Andrée Kjellström, och vi gör det med fokus på det som är vår kontext och vår levda ecklesiologi. Det är den ecklesiologi som formas och skapas i vår församlings liv och arbete, och det är den teologi som gestaltas hos oss. Därför var det väldigt intressant att möta medarbetare i andra församlingar med sammanhang som liknar våra. Det finns en styrka i att dra nytta av andras erfarenheter och ta del av goda exempel på arbete som utförs i andra församlingar. Dessutom är det väldigt positivt att ha ett nätverk som har både intresse för och kompetens i de frågor vi ibland brottas med.

Nätverkets medlemmar fick också provsjunga några sånger ur kulturprojektet Någons bror, där barn på Fittjaskolan har samarbetat med författaren och illustratören Viveka Sjögren och tonsättaren Tobias Helldin.

– De handlar om gängvåldets konsekvenser ur ett barns perspektiv, säger Thérèse Andrée Kjellström. Det var en stark upplevelse.