Wales/England: ”Det viktigaste är tilliten”

Intervju Anna Braw
Bild Arne Mörnerud
Floden Wye är en av Storbritanniens längsta och en av de mest förorenade. Bild: Hayley Trower, Unsplash


”När vi ställs inför flera kriser på alla håll, varför gör vi inte mer? Och när vi gör något, varför åstadkommer vi så lite?”
Det är högsäsong för flyttfågelskådning i Skanör och Falsterbo[1], och Peter Harris, som har varit här flera gånger tidigare, har den här gången bjudit med sig flera vänner, bland andra Jyoti Banerjee och Charles Hunter-Smart.
Peter Harris är anglikansk präst, vigd för missionsarbete, och grundade för 40 år sedan den kristna naturskyddsorganisationen A Rocha tillsammans med sin fru Miranda.
Jyoti Banerjee började sitt yrkesliv som fotograf men utbildade sig senare till ekonom och hamnade i Londons finansvärld.
Charles Hunter-Smart leder arbetet på ett lantbruk i Wales och tog fram det ekonomiska underlag som ledde till att ägaren fattade beslutet att gå över till ekologisk odling i början av 2000-talet.
Sedan ett par år arbetar de tillsammans i organisationen North Star Transition – det är därifrån de båda frågorna kommer.

Jyoti Banerjee. Bild: Arne Mörnerud

Omställningslaboratorier

– Jag tänker alltid i berättelser eller bilder, säger Jyoti Banerjee. Bilden av Nordstjärnan har vuxit ur tankar på hur vi står inför en hel rad kriser på en gång nu: klimat, jord, vatten, mångfald … Ofta har vi bara fokus på en kris i taget, och varje kris har sina experter som har fokus bara på sitt. Deras svar skulle vara fantastiska om den krisen vore det enda problemet. Finns det något som kan ge oss mer tillförsikt? Vi behöver något som kan visa oss vägen, en ny Nordstjärna att navigera efter.
Han grundade North Star Transition tillsammans med bland andra belgaren Olivier Boutellis och med idén att samla företrädare för näringsliv, politik, lokalbefolkning, miljörörelser, kyrkor och andra grupper och organisationer i vad han kallar transition labs, alltså omställningslaboratorier, på olika platser där det finns konkreta problem. Det första blev Wales Transition Lab och floden Wye.
– Jag kommer ju från finansvärlden, och jag vet att vi befinner oss i en genomskinlig boll som rullar i en nerförsbacke mot förstörelsen, säger Jyoti Banerjee. Ett exempel är alla storföretag som talar om att de planterar träd – men det de gör är att de köper mark för att plantera träd, och marken säljs av bönder som tvingas lämna sina jordbruk. Det blir monokulturer med snabbväxande träd, mångfalden försvinner, arbetstillfällena i jordbruket försvinner. Om vi fick göra det annorlunda, vad skulle vi göra?
– Eftersom vi kommer utifrån och är amatörer kan vi ställa frågor som ingen annan har ställt, säger Peter Harris.
Floden Wye, en av Storbritanniens längsta, rinner från berget Plynlimon i Wales och mynnar ut i Severn. Den blev alltså det första projekt som North Star Transition tog sig an, både för att arbetsmodellen skulle få provas och för att floden omgavs och bestod av så komplexa miljöproblem och samhällsproblem.

Peter Harris. Bild: Arne Mörnerud

”Alla måste göra sin del”

– Peter och jag träffades för första gången i Kuala Lumpur för ungefär 20 år sedan, säger Jyoti Banerjee. Jag visste att finansvärlden måste förändras. Man kan vara den bästa i världen på sitt område, till exempel kläder – men klädindustrin bygger ju på att alla utnyttjar sydostasiatiska kvinnor. ”Glöm inte att biologisk mångfald också är en kris”, sa Peter. Så mitt fokus har flyttats från ”hur ska vi få det här företaget att bli bättre” till ”hur förändrar vi hela branschen”.
En av jordbrukarna i Wales är Charles Hunter-Smart. Han och Jyoti Banerjee har lärt känna varandra genom Peter Harris, som han har haft tät kontakt med i många år eftersom de ber tillsammans. Prayer companions kallar de sig.
– Frågan är hur vi ger människor en känsla av att det de gör är avgörande, säger Jyoti Banerjee, att alla måste göra sin del och att det är så det fungerar – när alla små saker passar ihop förändras förutsättningarna.
– Ja, hur gör vi det möjligt för små jordbrukare att vara en del av ett större perspektiv? säger Charles Hunter-Smart. Det som bonden måste få se är hur allt hör ihop, vad han eller hon måste göra för att det ska bli en förändring.

Utmed floden Wye, som är ungefär 25 mil lång, ligger många små byar och en enda stad, Hereford. Bild: Harry Tasou, Unsplash



Tvärvetenskapligt

Floden Wye är känd för att den är lång, för att det utmed den finns många vackra platser – och för att den är enormt förorenad. Charles Hunter-Smart berättar om hur stora mängder konstgödsel har spolats ut i den på grund av att det har tillförts odlingsjorden vid fel tillfällen. Och det är bara ett exempel, för den har också fått ta emot stora utsläpp från kycklingindustrin, vattenreningsavfall och utsläpp som har orsakats av byggprojekt i området.
– Vi ville skapa ett testlaboratorium för vårt arbetssätt, och vi valde Wales eftersom vi kan koppla ihop mat, hälsa och miljö, säger Jyoti Banerjee. Vi bjöd in ledare från Wales och fick stöd av forskare från University College of London för att kunna arbeta tvärvetenskapligt. De människor som vi samlade skulle inte ha träffats annars – en del har till och med varit fiender.
– För oss bönder har det under många år varit så att beslutsfattare bara har slagit oss i huvudet, säger Charles Hunter-Smart. ”Jag vet att vi har ett problem. Charles måste ändra på sig.” Det är lätt att se de andra som fiender. Så vi måste inte bara inse att det finns ett problem, vi måste också ha empati med varandra.

Charles Hunter-Smart. Bild: Arne Mörnerud

Laxen höll på att försvinna
Jyoti Banerjee använder begreppet disconnected allies, alltså ungefär bundsförvanter som inte har kontakt med varandra.
– Vi måste få alla att samlas och lyssna på varandra, och det är svårt, säger han. Men vi började med att tala om att laxen i floden Wye höll på att försvinna. Först lyckades vi samla tolv organisationer, nu är vi 40. En viktig sak är att inte bara tänka: Hur löser vi det här problemet? Utan också: Vad kännetecknar det här Wales som vi vill bo i?
De 4 500 bönder som har sina jordbruk i anslutning till floden Wye finns med i de detaljerade planer som har gjorts för hur vattnet och luften ska bli renare och för hur jorden ska kunna få tillbaka sin hälsa.
– Vi har sammanställt information från många olika instanser och räknat på kostnaderna, och vi kom fram till att det skulle kosta en miljard pund att göra floden Wye frisk igen, säger Jyoti Banerjee. Regeringen sa: ”Omöjligt.” Och vi sa: ”Vi ber er inte om pengarna – vi vill bara att ni ska vara med.” Nu när de hade ett möte om förändring nämnde de oss som första exempel. Att vår trovärdighet är så stark beror helt och hållet på samarbetet.

Samarbete med granne
I Skåne har de tre vännerna ett slags halvsemester och ägnar flera timmar varje dag åt att stå med sina kikare nära vattnet, men Jyoti Banerjee passar också på att träffa representanter för Malmö stad, och Peter Harris möter en del av A Rochas svenska medlemmar.
– Ett vanligt svar från de stora företagen när vi tar upp våra frågor med dem är: ”Åh, men det kan vi inte göra, vi har våra aktieägare att tänka på”, säger Jyoti Banerjee. Det är de regler som gäller i det här trasiga systemet. Men vi kan inte vänta på att någon akademiker ska hitta någon lösning som sedan ska sippra ut. Vi vill samla människor och se hur vi kan ändra på själva reglerna.
– De flesta åren sedan vi på min gård gick över till ekologisk odling har vi hamnat på ungefär samma nivåer som för konventionell odling, säger Charles Hunter-Smart. Det kan vara ensamt att vara bonde, så vi har börjat samarbeta med en av våra grannar – vi använder maskinerna, arbetskraften och all vår mark gemensamt och delar lika. Det är ett stort steg. Det är ett samarbete som bygger på tillit, ärlighet och transparens, men det viktigaste är tilliten. Så det viktigaste är människorna.
– Det är underbart när kristna är längst fram i sådana här förändringsprocesser, säger Peter Harris.
– I början såg vår ägare såg ekologisk odling som riskreducering, säger Charles Hunter-Smart, men han är så engagerad nu, och han har anställt en ekolog. Vi arbetar med en utrotningshotad fågel eftersom vi har mark som passar den. Nu har vi räknat i 15 år, och vi ser att beståndet ökar.

____

Floden Wye
Floden Wye, eller Afon Gwy som den heter på walesiska, är ungefär 25 mil lång, utgör delvis gräns mellan England och Wales och räknas som Storbritanniens fjärde eller femte flod när det gäller längd. Den har sin källa på Plynlimon mitt i Wales och sin mynning i Severn. Utmed floden ligger många byar men bara en stad, Hereford. Den utgör ett omfattande, linjärt ekosystem och skyddas av två så kallade Sites of Special Scientific Interest, något som innebär att geologi, topografi, däggdjur, ryggradslösa djur, fiskar och fågelliv i området har kartlagts. Den räknas också som en Special Area of Conservation och som en av Storbritanniens viktigaste floder för naturvård. Tidigare har den varit berömd för de stora laxar som man kunde fånga där mellan januari och juni. Nu är den mycket påverkad av utsläpp från bland annat kycklingindustrin och mjölkgårdar.

North Star Transition
North Star Transition grundades av bland andra finansmannen Jyoti Banerjee som en omställningsrörelse med samtal och samarbete mellan ett stort antal företag, organisationer och grupper som grundidé. Metoden har fått namnet transition labs, alltså omställningslaboratorier, och pilotprojektet är Wales Transition Lab som arbetar med den förorenade floden Wye och med hälsa, natur och mat i Wales.


[1] Denna intervju gjordes i mitten av september 2022, en av de veckor när fågelskådare från flera världsdelar samlas i Skanör och Falsterbo.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.