Tusen frågor

Kristina Patring doktorerar i missionsvetenskap

FORB är den engelska förkortningen för Freedom Of Religion or Belief, alltså det som vi på svenska brukar kalla religionsfrihet. FBO betyder Faith-Based Organization och har på svenska kommit att kallas trosbaserad organisation – begreppet används för bland annat kyrkor, samfund och kristna biståndsorganisationer.
Så när Kristina Patring gav sitt doktorandprojekt överskriften ”Instrumentalization risks and mitigation strategies in relation to FORB; integral mission and FBO-state donor cooperation” var det för att religionsfriheten i allmänhet och särskilt relationen mellan kristna samfund och stat är något hon har intresserat sig för länge.
– Jag har arbetat på Svenska missionsrådet i elva år nu, berättar hon, och 2019 började jag fundera på att forska.

Risker och strategier

Juridik och utvecklingsstudier var hennes första akademiska ämnen när hon inledde sina studier för drygt 20 år sedan.
– Jag är uppväxt i en ekumenisk familj – pingströrelsen och Svenska kyrkan mest – och jag var intresserad av etik och rättsfilosofi och teologi, så jag läste juridik i London och tänkte att jag skulle kunna använda det för att arbeta med mission eller bistånd, säger hon. När studieplanen på institutionen förändrades la jag till utvecklingsstudier också. Lite senare läste jag ett masterprogram i mänskliga rättigheter i Uppsala.
I arbetet på Svenska missionrådet har hon hand om frågor som har med religionsfrihet att göra, och när hon började samla sina forskningstankar var det först en internationell studie som tog form – att se vilka risker som finns när kristna kyrkor och biståndsorganisationer samverkar med statliga organisationer. Staten kan till exempel vilja använda kyrkorna för att uppnå egna syften, och kyrkorna kan känna sig tvingade att göra avkall på sina egna visioner.
– Men det har ju hänt en del i den svenska politiken sedan jag började 2021, säger hon. Det är naturligt att ett ämne för en doktorsavhandling smalnar av, och för mig har det blivit så att jag börjar med kvalitativa intervjuer med Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Pingströrelsen och Svenska missionsrådet och sedan går vidare med deras internationella samarbetsorganisationer.

Deltidsdoktorand

Var kan man doktorera i missionsteologi? Kristina Patring talade med vänner, berättade att hon ville doktorera på deltid och att hon letade efter en konfessionell högskola – och blev efter ett tag rekommenderad Evangelische Theologische Faculteit Leuven.
– För mig är det viktigt att forskningen gagnar svensk mission och det arbete som görs internationellt, och jag vill kombinera teori med praktik. Hur förebygger man som kristen organisation risker för instrumentalisering?
Hon berättar att fakulteten i Leuven har många ”distansdoktorander”, alla med en fot i arbetslivet – faktum är att bara en av alla hennes doktorandkamrater forskar på heltid och bor i staden, och det är tack vare ett stipendium.
– Jag var förberedd på att det skulle bli så, för det finns inga doktorandtjänster där, allt är stipendiebaserat. Därför är det helt avgörande för mig att jag har fått stöd från Lunds Missionssällskap så att jag har kunnat gå ner till halvtid på min tjänst och kan arbeta med avhandlingen på halvtid ett tag nu. När man har lämnat in sin första artikel till en vetenskaplig tidskrift räknas det som att man har börjat med avhandlingen, och efter det har man sex år på sig.

Få syn på sitt eget sammanhang

Att ha handledare som inte är svenska – en kommer från Tyskland och har arbetat i Sydafrika, den andra är från Belgien – beskriver hon som positivt för arbetet:
– De ställer tusen frågor om saker som är självklara för mig. Den skandinaviska modellen, med nära relationer mellan civilsamhälle och stat och med statliga medel till bistånd också via kyrkornas missionsarbete, ser de som väldigt svensk. Det är bra att få syn på sitt eget sammanhang.
Att högskolan är konfessionell påverkar också hennes möjligheter att arbeta med ämnet.
– Här i Sverige kan vi ibland vara rädda för att använda trons språk, men i den här miljön ses det inte som konstigt att föra samman akademisk reflektion med det man har från sin konfessionella bakgrund. Det skapar en stabilitet. Missionssynen är holistisk – vittnesbörd och diakoni hör ihop.

___

Svenska missionsrådet
Svenska missionsrådet grundades 1912 och består av ungefär 30 svenska kyrkor, samfund och kristna organisationer. Uppdraget är att på olika sätt uppmärksamma mission, global utveckling och religionens roll i samhället, och detta görs genom att rådet bjuder in till samarbete och reflektion, förmedlar pengar till internationellt bistånd från Sida och driver påverkansarbete i frågor som berör medlemsorganisationerna. Sida-pengarna, nu ungefär 250 miljoner kronor varje år, går till insatser i över 50 länder i form av långsiktigt utvecklingssamarbete genom medlemsorganisationers samarbete med lokala partner och bistånd i humanitära kriser.

Evangelische Theologische Faculteit Leuven
Evangelische Theologische Faculteit Leuven är en teologisk högskola som grundades på 1980-talet. Dess ursprung är Institut Biblique de la Mission Belge Evangélique som grundades i Bryssel i samband med första världskrigets slut och som snart byggdes ut med Bijbelinstituut België. Till Leuven, som ligger nära Bryssel, som har haft universitet sedan 1400-talet och som med sina ungefär 50 000 studenter räknas som Belgiens studentstad, flyttade högskolan på 1970-talet. Undervisningen på högskolan bedrivs på tre språk, och många av studenterna kommer från andra länder än Belgien – 29 nationaliteter är representerade. Hösten 2023 hade högskolan 241 studenter, varav 42 är doktorander.

ETF Open University är ett distansprogram på deltid där man kan läsa kandidat och master. En del av studierna genomförs på ETF Virtual Campus, och de kompletteras med fyra–åtta dagar per år på plats i Leuven. Studenterna bor i många olika länder och tillhör en rad olika kristna samfund.