Det ligger förväntan i luften. Forskningsprojektet som ska sättas igång är ovanligt. De som står i fokus för forskningen är praktiker som arbetar med och för människor på flykt, och de har varit involverade från första början. Ja, inte bara involverade – projektet bygger på samarbete mellan forskare och praktiker i alla delar.
Felix Unogwu, projektledare på utbildningsförvaltningen i Malmö stad, är en av de praktiker som kommer medverka.
– Det ska bli väldigt intressant, säger han. Allt som beläggs med forskning har stor vikt i dagens samhälle. Jag hoppas att det här projektet ska innebära att forskare och praktiker börjar tala med varandra. Vi behöver informera varandra.
Största nätverket
– Den här är definitivt inte det vanliga sättet att bedriva forskning på, säger Ryszard Bobrowicz.
Han forskar i praktisk teologi och har en doktorandtjänst vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet.
– Forskarna har sina konferenser, sin bubbla, och praktikerna har sin, säger han. Ibland kommer forskarna till praktikernas bubbla, men då för att studera dem lite grann utifrån. Den här gången har vi gått in i projektet tillsammans på ett sätt som erbjuder en titt in i den andres värld.
Sedan ett år tillbaka arbetar Ryszard Bobrowicz också på deltid med programmet En värld av grannar – Interreligiös praktik för fred. Det är till stor del hans förtjänst att ett forskarnätverk har vuxit fram parallellt med praktikernätverket inom A World of Neighbours.
Han insåg att bredden i det framväxande nätverket skulle kunna vara en stor tillgång för forskarvärlden och att forskningsresultat i sin tur skulle kunna ge praktikerna möjlighet att påverka samhället.
– Vi är det största interreligiösa nätverket för praktiker som arbetar med och för människor på flykt i Europa, säger han, och vi kommer från mer än tjugo länder. Mer än så, eftersom det finns kopplingar till människor i andra delar av världen som Nordafrika, Mellanöstern och i Östeuropa.
Vad vill praktikerna veta?
Ulrich Schmiedel, teolog och lärare vid Edinburgh University i Skottland, fick någon gång på försommaren 2020 frågan om att leda A World of Neighbours forskarnätverk. Ryszard Bobrowicz, En värld av grannars seniore rådgivare Dirk Ficca och han själv pratade igenom tankarna de hade.
– Ingen av oss visste riktigt vad det skulle innebära i början, säger han. Det var tydligt att de ville att jag skulle bedriva forskning, men utan att belasta praktikerna. Som forskare och teolog har jag alla möjliga slags frågor som jag skulle vilja söka svar på, men vi vill verkligen att resultaten ska vara till nytta för praktikerna. Därför bestämde vi oss för att vända på det hela och fråga praktikerna vad de skulle vilja veta.
Innan idén om ett forskarnätverk inom A World of Neighbours kom på tal hade Ryszard Bobrowicz och Dirk Ficca skissat på hur man skulle kunna skapa en kärntrupp, en mindre grupp i den stora gruppen av praktiker, och hur den mindre gruppen skulle kunna avsätta en del av sin tid till att vara ”nätverkspraktiker”. Höstterminen 2020 genomfördes ett pilotprojekt med tio deltagare som möttes ett par gånger per vecka.
Praktikerna intervjuades grundligt. Den sista frågan löd: Om du hade ett forskningsteam till förfogande, vad skulle du be forskarna göra?
– De kom med många intressanta uppslag, berättar Ulrich Schmiedel, och efter en del bollande fram och tillbaka skapade vi vårt forskningsprojekt: Public Theology in the Post-Migrant Society: The role of Religion in Multi-Faith Refugee Relief.
Egen erfarenhet av migration och flykt
Det engelska begreppet ”Post-Migrant Society” hämtas från migrationsforskningen, som de senaste åren har gjort en omsvängning. ”Post-Migrant” ska indikera att migration numera är ett normaltillstånd, oavsett om detta tolkas som en positiv eller negativ utveckling.
En följd av det synsättet är att en strikt uppdelning av människor i flyktingar och mottagare, ”insiders” och ”outsiders”, blir ohållbar, förklarar Ulrich Schmiedel.
– A World of Neighbours praktikernätverk illustrerar det väl, säger han. Många av praktikerna har själva erfarenhet av migration och flykt.
Beskriva och förstå
Under tre år, om Herren dröjer och finansieringen löser sig, ska projektet undersöka vilka sociologiska och teologiska förhållanden som bidrar till att en mångfald av religioner kan vara en kraft för sammanhållning snarare än en källa till konflikt. Målet är att arbeta fram en interreligiös offentlig teologi för ett rörligt, pluralistiskt, europeiskt samhälle där flera religioner samexisterar.
– Uppgiften är inte att hitta på något nytt, säger Ulrich Schmiedel. Jag skulle jag vilja säga att praktikerna redan utövar en multireligiös offentlig teologi. Vår uppgift blir att beskriva det som redan finns därute och att på ett djupare plan förstå och analysera vad de gör. Om det sedan stärker dem och inspirerar andra, då har vi lyckats åstadkomma det vi ville.
Ulrich Schmiedel gör klart att en multireligiös offentlig teologi för ett samhälle där migration är normaltillstånd inte går ut på att ”lägga alla religioner i en säck, skaka om och hälla ut och säga: här”. Men i en tid när majoriteten av världens flyktingar är muslimer kan kristna inte bara luta sig mot en kristen migrationsetik.
– Om vi vill formulera en etik eller en offentlig teologi som kan svara mot den samhällsutmaning vi har, då måste det interreligiösa perspektivet finnas med. Och varför skulle inte en kristen teolog kunna lära av muslimsk migrationsetik?
Han nämner som exempel att Muhammeds pilgrimsfärder till Mekka, den stad som han tidigare hade tvingats fly ifrån, är något av det viktigaste i islam. På samma sätt är judarnas historia präglad av flykt och rörelse, liksom kristendomen.
Att Muhammed tvingades fly från Mecka formade islam. På samma sätt är judendomen präglad av flykt och rörelse, liksom kristendomen.
– Migration är liksom inristat i religionerna från allra första början, säger han.
Trovärdighet
– Vi har inte den trygghet som kommer med att göra som man brukar, säger Ryszard Bobrowicz. När du gör något som är relativt nytt innebär det att resultatet är osäkert. Det kommer garanterat att kräva mer kompromissande och kräva mer av oss alla. Det kommer inte att bli ett lätt jobb, men det är vi heller inte ute efter.
Därför betyder stödet från Lunds Missionssällskap desto mer.
– För det första betyder det att forskare från och med nu kan lägga en dag i veckan på det här projektet och få betalt, istället för att vi ber dem göra det utöver allt annat de redan gör. För det andra: att Lunds Missionssällskap trodde på oss till den grad att de ville ge oss ett relativt högt forskningsbidrag ger oss trovärdighet framåt.
___
Behov av att förändra
En enkät med frågor till praktiker som arbetar för och med människor på flykt ska fånga upp risken för empatitrötthet.
För ett år sedan startade A World of Neighbours en kursverksamhet för praktiker som arbetar för och med människor på flykt. Samtidigt inleddes en enkätstudie av deltagarnas psykiska hälsa. Enkäten besvaras också av personal på migrationsverket.
– Vi fokuserar på arbetsplatsen, den upplevda kvaliteten på arbetslivet och balansen mellan arbetet och hemmet, säger Katarzyna Bobrowicz .
Hon är doktor i kognitionsvetenskap och är också den som genomför studien.
– Vi vill bland annat ta reda på om det finns samband mellan självmedkänsla och empatitrötthet och mellan självmedkänsla och upplevelsen att ha ett socialt nätverk som ger stöd, berättar hon.
Deltagarna besvarar enkäten i början och slutet av kursen. En första analys av materialet visar att de som deltar i A World of Neighbours praktikernätverk i början av kursen skattar hur de upplever sitt välmående lägre än praktiker utanför nätverket.
– Jag tror att de som beslutar sig för att ansöka till A World of Neighbours praktikernätverk känner att de har behov av att förändra någonting, att de har behov av stöd, säger Katarzyna Bobrowicz .
I slutet av kursen skattar de sin självmedkänsla lägre än praktiker utanför nätverket.
– Det är överraskande. Om trenden håller i sig även med ett större antal svarande kanske det kan förklaras av att de möter andra med liknande utmaningar som de själva. Att medkänslan med andra ökar och självmedkänslan minskar.
Katarzyna Bobrowicz säger att hon tror att resultaten av studien kommer att ha betydelse på flera sätt, dels för praktikerna själva, dels för A World of Neighbours som kan använda resultaten för att utvärdera och förbättra kursen och dels på samhällsnivå.
– Det kan leda till att vi bättre uppskattar dem som arbetar eller gör frivilliginsatser inom det här området.