Inger Jonasson, hur kom det sig att du reste till Jerusalem i påskas?

Jag fick en inbjudan från Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem: att bli pilgrim i ofredens tid och fira påsk i Jerusalem. Tanken var att resan också skulle bli ett tecken på Svenska kyrkans solidaritet med de lokala kristna. Vi som fick inbjudan hade alla under de senaste 15 månaderna längtat efter att återknyta kontakter och dela liv och tro. Nu fick vi möjligheten att uppleva påskens drama tillsammans med lokala kristna och vara med i både de västliga och östliga traditionerna, som firas parallellt. Vi var tio som hörsammade inbjudan, och vi fick god vägledning av STI:s direktor Anna Hjälm till påskens traditioner och händelser och till deras innebörder.

Vilka kontakter var det du ville återknyta?

Vi i styrelsen för föreningen Dar al-Kalimas vänner, där jag är ordförande, hade skjutit upp en planerad resa till Betlehem. Vi skulle resa för att träffa våra två stipendiater vid Dar al-Kalima-universitetet, se hur det gått för tidigare stipendiater och besöka universitetet, personalen och några konstnärer. När inbjudan från STI kom såg jag det här som ett tillfälle för oss att besöka Betlehem också.

Kunde du göra det?

Eftersom läget ännu är osäkert på Västbanken fick vi skjuta upp den gemensamma resan igen, men jag beslöt att åka ensam några dagar före påsk. Det blev ett oerhört meningsfullt besök, och överallt möttes jag av återseendets glädje. Jag fick höra att jag kom med uppmuntran i en tid när inga turister eller andra besökare är där. Mer än två tredjedelar av befolkningen är beroende av turismen för sin inkomst.  

Vilka möten blev viktigast för dig?

Jag träffade våra två stipendiater Sondus Shusha och Dima Shatl – de tar sin kandidatexamen i sommar – och kolleger från universitetet och andra vänner. Vi har kontakt via e-post och Messenger, men det är något annat att ses!

Du har ju undervisat på Dar al-Kalima tidigare – blev det något sådant den här gången?

Ja, jag ledde en workshop vid Ma’an Lil Hayat, ett center för ungdomar. Där tovar de vackra krubbor som har blivit välkända i Sverige, och de fick prova på växtfärgning av ull. Tillsammans med dem deltog studenter från både Betlehems universitet och Dar al-Kalima-universitetet, bland andra Sondus. Att lära ut växtfärgning till dem är något som jag har planerat länge, och nu blev det äntligen av!

Och hur blev det med själva påskfirandet?

Palmsöndagen firade jag i den lutherska kyrkan i Betlehem. Tre präster, Mitri Raheb, Munther Isaac och Tony Nassar, tjänstgjorde tillsammans. Tony är rektor för den lutherska skolan i Betlehem och nyprästvigd. Det var fullt i kyrkan, och det rådde en glad stämning. En stor mängd barn och ungdomar medverkade med sång och vajade med olivkvistar. Trots det ytterst svåra läget försöker våra vänner leva ”som vanligt”, med öppna skolor och universitet, gudstjänster, bröllop, dop och andra tillfällen till att samlas och glädjas. Vi måste höra av oss och visa att vi inte har glömt dem!