Förebyggande

”Höj din röst och handla” var rubriken för ett av seminarierna under den ekumeniska veckan. Syster Christina Nakey och syster Elistaha Nikolao Mlay från Ushirika wa Neema i Tanzania berättade tillsammans med Hana Kirreh från Wi’am i Palestina och Kerstin Bergeå från Svenska freds- och skiljedomsföreningen om kvinnors arbete för fred.

– Vi tackade ja direkt när vi fick inbjudan, säger syster Elistaha, men vi visste inte vad veckan i Stockholm var för något. Det var först senare vi förstod hur stort det var!

Ushirika wa Neema är en systrakommunitet med ungefär 70 kvinnor som är diakonvigda i Evangelical Lutheran Church in Tanzania. De flesta bor i storstaden Moshi, men många reser ut på landsbygden i sitt arbete, och några bor i små grupper i andra delar av Tanzania.

Ushirika wa Neemas vänförening hade tillsammans med Nyköpings församling ansvaret för systrarnas program under två av deras veckor i Sverige. I Stockholm var det Sveriges ekumeniska kvinnoråd som tog emot dem.

– Vi var tre från arbetsgruppen som bodde med dem under veckan, berättar Marie Körner. Själv upplevde jag det som mycket värdefullt att få leva tillsammans, skapa en minikommunitet och komma varandra nära. Våra vardagsliv är ganska olika, men när vi tas ut ur vardagen på det här sättet uppstår ett speciellt utrymme som ger särskilda möjligheter.

– På 1970-talet prästvigdes bara män i vår kyrka, berättar syster Elistaha, och några unga kvinnor tog kontakt med kyrkans ledning och bad att få leva i en systrakommunitet. Det var inte något som kyrkan hade erfarenhet av, så det var tyska systrar från Augsburg som hjälpte vår kommunitet igång.

Ushirika wa Neema betyder ungefär ”nådens gemenskap”, och förutom sitt diakonala uppdrag har systrarna engagerat sig i utbildning – de tar emot barn i förskola och skola med Montessori-pedagogik, och de har också en barnskötarutbildning och en tvåårig lärarutbildning för Montessorilärare.

– Vi försöker också skapa medvetenhet om pedagogiken genom att bjuda in vuxna till seminarier, säger syster Christina, och vi bjuder in politiker så att får se vår undervisning och träffa oss så att de kan ställa frågor.

Syster Elistaha förklarar att det är så systrarna ser på sitt fredsuppdrag: de arbetar med barn, unga och kvinnor på familjenivå och lokalt.

– Under pandemin började vi ta emot barn som har hamnat på institutioner för att de saknar föräldrar men som inte är trygga där, säger hon. Vi tar hand om dem tills de fyller tre år, och sedan är tanken att de ska växa upp hos släktingar. Men en del har inga släktingar heller.  Vi arbetar mycket med stöd, hälsa och utbildning med de barnen också.

– Men kärleken kommer först, förstås, säger syster Christina.

– Ja, vi älskar våra barn, säger syster Elistaha.

Hon berättar att barn och unga som saknar familj ofta hamnar på gatan i Tanzania och att människor använder ord som ”råtta” om dem. Deras kamp för överlevnad skapar ofta oro i städerna.

– Vi tar emot barn för att rädda dem från livet på gatan, och det är ett sätt att bygga fred i de lokala sammanhangen, säger hon.

Ushirika wa Neema har vänner i Sverige sedan många år. Kerstin Forsberg hade arbetat i Moshi tidigare, och när hon kom tillbaka som utbildad Montessori-lärare och fick höra att hon hade kolleger i staden sökte hon genast upp dem.

– Pedagogiken behöver inte anpassas, den fungerar överallt, säger hon, men i Tanzania har jag sett hur bra den är för barn som inte har så mycket.

– Ja, den är så tydlig och konkret, säger syster Christina. Barnen gör mycket eget material.

– Och Maria Montessori talade om att utbilda för fred, säger Kerstin Forsberg.

___
Fotnot: Läs också om Ushirika wa Neema i Uppdrag Mission nummer 2 2018 och i nummer 3 2023! Lunds Missionssällskap har stöttat utbytet mellan kommuniteten och dess svenska vänner i flera projekt. Systrar har medverkat på den svenska Korsvei-festivalen, och de har också tagit emot flera konfirmandgrupper från Nyköping i Moshi.