”Godtyckliga föreställningar”

Fyrtio. Så många gånger fick Ruth Nordströms klient svara på frågor om sina känslor gällande sin kristna tro. Hur kändes det när han gick in i kyrkan? När han satte sig i bänken? När han bad? När han sjöng en psalm?

– Om man i konvertitärenden förut fokuserade alldeles för mycket på faktakunskaper om tron har man nu hamnat på andra sidan – i känslodiket, säger hon. Det här var en person som var väldigt ovan vid att prata om sina känslor och det inre livet men som uppenbart var praktiserande kristen.

Hennes kollega Oskar Frödin nickar.

– Sedan skriver de bland annat i avslaget att ”du har bara svarat att det känns bra på alla frågor. Det är vagt och detaljfattigt”. Det känns som om myndigheten vill hitta en generell ram för att utreda en människas religiösa övertygelse, utan hänsyn till att en inre process och tro kan komma till uttryck på olika sätt.

Ärenden och opinionsbildning

När vi ses på Människorättsadvokaternas Stockholmskontor på Götgatan är det mitt under en vår som präglas av debatten om utvisningar – av människor som arbetar och skötsamma tonåringar men också av kristna konvertiter, som fallet med åtta månader gamla Emanuels familj som fick beskedet att han skulle utvisas till Iran.

– Vi jobbar ju med enskilda individer som kommer till oss, säger Ruth Nordström, men vi opinionsbildar också generellt om religionsfrihet, för vi ser att det finns en stor oförståelse hos myndigheter och politiker för olika religioner och religiösa uttryck.

2012 startade hon tillsammans med ytterligare några jurister en ideell förening med syftet att hjälpa utsatta människor, framför allt i ärenden som gällde asyl, migration och mänskliga rättigheter. 2015 grundade hon en juristbyrå som sedan blev advokatbyrå med samma fokus.

– Religionsfriheten är en fundamental mänsklig rättighet, säger Oskar Frödin.

Han har arbetat på byrån sedan 2019.

– Den kommer in i vårt arbete på många sätt, framför allt i asylärenden där vi företräder människor som har flytt från förföljelse av religiösa skäl eller som har konverterat under tiden de har befunnit sig i Sverige.

Undersöker Migrationsverkets hantering

Klienterna är människor från bland annat Afghanistan, Iran och resten av Mellanöstern, från Nordafrika och från Kina. Många är kristna konvertiter. Det finns också muslimer som förföljs för att de har en annan inriktning än den som är rådande i landet och så kallade apostater, alltså de som har avsagt sig sin tro.

Sedan 2019 har byrån tillsammans med nätverket Rätt till tro publicerat tre konvertitutredningar där medlemmarna har undersökt Migrationsverkets hantering av kristna konvertiters asylprocesser.

– Vi ser att besluten varierar beroende på beslutsfattarens bakgrund, erfarenheter, kunskap och förståelse för religiösa uttryck, säger Oskar Frödin.

Konvertitutredningen uppdaterades senast 2024 och visar att rättsprocesserna fortfarande ofta är godtyckliga och att de inte följer internationell rätt. Exempelvis visade en jämförelse att Migrationsverkets kontor i Jönköping gav avslag på 44 % av asylansökningarna, medan kontoret i Göteborg avslog 80 %. Undersökningen visade också att den politiska tillhörigheten bland Migrationsdomstolens nämndemän påverkade domsluten: nämndemän nominerade av Sverigedemokraterna gav avslag i 93 % av fallen medan motsvarande siffra för Vänsterpartiet var 15 %.

– Det är inte rättssäkert, säger Oskar Frödin. Om du har två fall med liknande omständigheter och liknande berättelser, så bör det rimligtvis leda till samma utgång. Men så är det inte. Vi kan ha två nästan identiska fall där en får avslag och en får ett beviljande beslut.

Sakkunskaper saknas

Varken Migrationsverket eller Migrationsdomstolen har någon sakkunnig i religiösa frågor så som de har för exempelvis hbtqi-frågor. En omskriven och omdebatterat fråga har varit det stora fokuset på att kontrollera de asylsökandes faktakunskaper om religionen.

Ruth Nordström ger en rad exempel där klienter fått frågor om korstågen, konflikten på Nordirland eller teodicéproblemet.

– Enligt UNHCR:s riktlinjer säger det inget om ens religiösa övertygelse, säger hon. Idag har fokus förflyttats till den asylsökandes inre reflektioner och känsloliv – kanske är det ett försök att motverka den förra dikeskörningen. Men det är problematiskt eftersom frågorna ofta blir subjektiva och svårbedömda och eftersom de inte tar hänsyn till individens bakgrund.

– Nyligen har jag haft en klient som blivit ifrågasatt för att ha besökt olika kyrkor, som om det skulle vara ett tecken på att klienten inte har en genuin tro, säger Oskar Frödin.

– Vann vi inte där? frågar Ruth Nordström.

– Jo, Migrationsdomstolen var förståndig, och vi vann. Men det är sådant vi stöter på hela tiden, godtyckliga föreställningar om religiösa uttryck.

Konventionsåtaganden

I många fall där deras ärenden får avslag tar de frågan vidare till Migrationsdomstolen eller till en ännu högre instans: FN. Där har utvisningarna ofta stoppats eftersom de har bedömts strida mot FN:s tortyrkonvention.

– FN ser allvarligt på de här bristerna och på de faktiska konsekvenser som väntar de enskilda, säger Oskar Frödin. Det är en tydlig indikation på att Sverige inte följer sina konventionsåtaganden.

I december 2023 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att undersöka just rättssäkerheten i ärenden kopplade till konvertiter och till hbtqi-personer. Undersökningen presenterades i slutet av 2024 och visade på stora brister, särskilt i konvertitärenden. Ruth Nordström berättar att Migrationsverkets chef har sagt att det behövs en kunskapsförbättring och en sakkunnig samordnare. Hittills har inga åtgärder vidtagits.

– Nej, vi ser snarare en utveckling med fler avslagsbeslut, säger Oskar Frödin. Man måste förstå allvaret i de här ärendena, vad det får för konsekvenser att fatta ett godtyckligt beslut på grund av bristande kunskap. Det leder ju till att en människa de facto riskerar att utvisas och att dödas för sin tro.

Asylskäl kontra migrationspolitik

De senaste åren har samhällsdebatten handlat mycket om en åtstramad migrationspolitik, men Ruth Nordström påminner om att den inte ska påverka den som faktiskt har asylskäl. Mänskliga rättigheter och religionsfrihet ska så att säga trumfa rådande asylpolitik.

– När vi tittar på Norden ser vi liknande mönster, även om vi nog har något högre avslagsprocent i Sverige. Vi ser att många konvertiter flytt vidare till Tyskland, Storbritannien och Frankrike och fått asyl där på samma grunder som de fick avslag för i Sverige.

Mycket har hunnit hända sedan byrån startade 2012, inte minst den stora flyktingkrisen 2015 och de senaste årens polariserade debatt om migration. Människorättsadvokaterna har fått mycket positiv respons medan utvisningsdebatten har pågått. Ruth Nordström och Oskar Frödin säger att de samtidigt upplever att klimatet har blivit hårdare.

– Men vi gör vad vi kan, säger Ruth Nordström. Dels jobbar vi med de enskilda fallen, dels med upplysning och opinionsbildning. Vi skriver rapporter om religionsfrihet, föreläser och kommer med konkreta juridiska förslag för att skapa förändring.

De driver också ärenden som gäller konfessionella skolor – muslimska, judiska och kristna – och opinionsbildar om föräldrars och barns rätt till religion och andlig utveckling i enlighet med FN:s konvention för mänskliga rättigheter och barnkonventionen.

– En sak som är positiv: när det gäller våra kristna konvertiter så ser vi ett enormt engagemang från gräsrötterna, säger Ruth Nordström. Vi ser enskilda eldsjälar och så många tysta hjältar runt om i landet i olika kristna samfund och kyrkor. Det blir man genuint glad över, mitt i allt som sker.

___

Människorättsadvokaterna
Advokatbyrån Människorättsadvokaterna grundades av Ruth Nordström 2015 och föregicks av ett juristnätverk som arbetade särskilt med mänskliga rättigheter. Byråns advokater arbetar med mänskliga rättigheter, asyl- och migrationsrätt, familjerätt, brottmål och socialrätt. De arbetar också med att sammanställa rapporter om utvecklingen i olika människorättsfrågor, med opinionsbildning och med föreläsningar i ämnet mänskliga rättigheter.

Ruth Nordström
Ruth Nordström är advokat och har specialiserat sig på människorättsärenden. Tillsammans med Elise Lindkvist i S:ta Clara kyrka i Stockholm har hon arbetat för att förhindra människohandel och skrivit boken Mod att resa sig – en berättelse om utsatthet, mod och styrka. Hon har också skrivit den självbiografiska boken Till de utsattas försvar och, tillsammans med sin man Mattias Nordström, andaktsboken Själens längtan efter Gud (samtliga utgivna på Libris förlag).