Indien: På alla nivåer

”Det har hänt en sak, så jag måste åka till Mewat där vi har en av våra utbildningar på onsdag. Kan vi säga tisdag istället?”

Susan Cherian leder arbetet på Schumacher Foundation och Schumacher Center, som tillsammans utgör en av Act Svenska kyrkans samarbetsorganisationer i Indien. Kansliet ligger i New Delhi, men Schumachers medarbetare reser över stora delar av landet. ”Avståndet mellan New Delhi och Mewat är 76 kilometer, så om du håller en medelhastighet på 50 kilometer i timmen kan du ta dig till Mewat på 1 timme och 47 minuter”, meddelar en kartwebbplats utan att fråga var i mångmiljonstaden New Delhi resan ska börja. Hursomhelst är morgondagens resa kort och smidig i jämförelse med många andra.

Ett stort första uppdrag

– Vår organisation är registrerad under en av 1800-talslagarna, en kolonialtidslag, säger Susan Cherian. Och vi tillhör inte någon kyrka, vi är en av Indiens många civilsamhällesorganisationer. Vi hade arbetat ganska länge med livelihood security (ungefär tryggad försörjning, red:s anm) utan att tänka på att en stor del av det arbetet egentligen var ett arbete för religionsmöten och för att berätta om religionsfrihet.

Schumacher-rörelsen hade just grundat sin indiska gren 2002 när en stor och våldsam konflikt med religiösa förtecken bröt ut i delstaten Gujarat. Den är landets mest industrialiserade, och i andra länder har Schumacher-idéerna ofta tillämpats på landsbygden, men organisationen Care India bad många att hjälpas åt. Den nya organisationen blev också inbjuden.

– De startade något som fick namnet Gujarat Harmony Project för att bygga upp samhällslivet igen, säger Susan Cherian. Det blev ett av våra första uppdrag.

I efterhand, förklarar hon, går det att se att mycket av arbetet var inriktat just på det som på engelska och i ACT-alliansens sammanhang kallas FoRB, Freedom of Religion and Belief.

Många sorters mångfald

– I Indien har vi så många sorters mångfald, säger Susan Cherian. Vi har många språk, många religioner, många etniciteter. Under min uppväxt fick vi höra om vårt hemland som en plats där vi hade enhet i vår mångfald – det var så jag lärde mig att se det. Men det scenariot förändrades med den regering som tillträdde 2014. Nu talas det mycket om en religion, en kultur, ett språk. Alla som inte passar in i det knuffas ut i marginalerna, och det har resulterat i många konflikter.

Själv tillhör Susan Cherian en av Indiens ortodoxa kyrkor, Mar Thoma-kyrkan, och flera av dem har också katolska grenar. Olika europeiska och nordamerikanska missionssatsningar har följt på den mycket tidiga missionsinsats som tillskrivs aposteln Tomas. Vid folkräkningen 2011 svarade ungefär 28 miljoner indier, lite mer än en femtiondel av befolkningen, att de var kristna. Muslimerna utgör landets nästa största religiösa grupp, och vid samma tidpunkt utgjorde de drygt 14 procent. Hinduerna utgör ungefär fyra femtedelar, och det regerande partiet BJP brukar kallas hindunationalistiskt. Utöver dessa tre finns en rad mindre, bland andra sikherna som motsvarar ungefär tre fjärdedelar av de kristna.

– Vårt arbete är viktigt bland annat därför att den nuvarande regeringen har slutat med att dokumentera våld mot minoriteterna, säger Susan Cherian. Vi är en av de organisationer som gör det och kan visa statistik.

Lokala samarbeten

Religionsfrihet är en av de rättigheter som nämns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och Indien har ratificerat den. Att rikta sig till både de människor som har rättigheter, rights holders, och de människor som har ansvar och plikter gentemot dem och gentemot lagar och internationella överenskommelser, duty bearers, har blivit en utgångspunkt för Schumacher-arbetet i Indien.

– Alla våra utbildningar genomför vi i samarbete med lokala organisationer, berättar Susan Cherian. De står för lokalen och bjuder in de människor som utbildningen är till för. På det viset når vi många. När vi är på högskolor och universitet och utbildar studenter märker vi att de känner till begreppet mänskliga rättigheter. På landsbygden måste vi ofta använda ett annat språk. Vi refererar till händelser.

Budskapet, förklarar hon, är alltid detsamma: ”Vad du än tror på är det OK, och du måste respektera andra också.”

– Ibland får vi höra att mänskliga rättigheter är ett koncept från västvärlden och att det inte betyder något här, säger hon. Och Indien är stort – det är otroligt mycket arbete …

Bad om förlåtelse

Men reaktionerna kan också bli en påminnelse om att förändringar är möjliga och att de kan börja i det lilla, ungefär så som Ernst Friedrich Schumacher försökte förklara i sin bok Small is Beautiful.

– Nu kommer jag att tänka på en kurs som vi hade här i Delhi för ett tag sedan, säger Susan Cherian. Vi var i ett område med muslimsk majoritet, och vi hade samlat unga där. Det var ungefär två tredjedelar muslimer och resten hinduer. Efter två dagar var det några av hinduerna som ville säga något. ”Vi visste inte att det som sägs påverkar våra muslimska bröder och systrar så mycket”, sa de. En av dem sa: ”Jag vill be er alla om förlåtelse.” Det kommer jag alltid att minnas.

Ett material som kallas The Local Changemakers Course har nyligen översatts till hindi och fått en indisk plattform. I samband med lanseringen kom frågan om de mänskliga rättigheterna och deras ursprung upp igen.

– Det var några som sa: ”Ni försöker skydda våra religioner.” Och vi fick förklara igen: det vi skyddar är friheten att tro och att välja.

28 nyvalda politiker

– Ofta är det så att våld rättfärdigas med religion, säger Susan Cherian. Civilsamhällesorganisationernas utrymme krymper. Vi blir inträngda i hörn av nya lagar, och det finns till och med en journalist som har siktat in sig på dem som gör sig hörda. Vi försöker att inte provocera någon, att inte dra uppmärksamheten till oss.

Samtidigt är en del av uppdraget att försöka påverka politiker på alla nivåer.

– Det är svårt att komma i kontakt med dem, och många av dem vill inte ta sig tid med oss – då får vi försöka hitta andra kanaler. Vi lämnar våra rapporter till diplomater, bland annat. De politiker som är lite mer till vänster är oftast lite mer mottagliga för vad vi har att säga. Och nu ska vi faktiskt ha en dag med lokala politiker här. 28 kvinnor har just blivit valda. Vi har bjudit hit dem för att berätta. På deras vakt ska inte rättigheterna kunna kränkas.

Det samarbete som Susan Cherian och hennes kolleger inledde med Act Svenska kyrkan och med National Council of Churches in India 2015 har nämligen lett till både att religionsfrihetsfrågan har aktualiserats och att en skärningspunkt har blivit tydlig:

– Religionsfriheten har mycket att göra med kvinnors rättigheter här. Den punkten har blivit mycket viktig i vårt arbete. Sedan 2023 arbetar vi särskilt med den tillsammans med Act Svenska kyrkan.

”Problem i familjen”

I många indiska sammanhang är idén att religionsfriheten är individens frihet utmanande.

– När vi möter unga och talar om religionsfrihet säger de ofta att det skulle kunna leda till problem i familjen, säger Susan Cherian. Inom familjerna kan det till och med vara så att familjeöverhuvudet är den som bestämmer hur alla vuxna i familjen ska rösta i valen. Vårt fokus hittills har hela tiden varit kristnas och muslimers utsatthet och deras rätt att finnas, men i år ska vi börja arbeta med familjen som ämne, i liten skala.

Att en workshop samlar deltagare från två eller flera religiösa grupper är inte alltid det bästa arbetssättet:

– Hur gruppen ser ut beror på sammanhanget. Ibland samlar vi bara kristna kvinnor, eller bara muslimska, eller bara hinduiska. När vi kommer till ett universitet är grupperna naturligt blandade. Ibland samlar vi bara religiösa ledare, och då är gruppen blandad på det viset att de tillhör olika religioner, men istället är det nästan alltid bara män …

Börjar dagen i tystnad

Hur håller man energin uppe i ett uppdrag som lätt kan kännas övermäktigt? Susan Cherian skrattar och påminner om rörelsens ursprung:

– Vi firar varje liten framgång!

Sedan berättar hon om de dagar när hon möter de åtta andra medarbetarna på kansliet:

– Vi börjar morgonen tillsammans med ett par minuters tystnad. Jag ber till min Gud då, och de andra ber eller mediterar. Sedan talar vi om vad som har hänt och om vad vi ska göra.

Själva utbildningsdagarna beskriver hon också som inspirerande.

– Vi har startat något som vi kallar Gender Academy och börjat bjuda in kvinnor till program i olika delar av landet. Nyligen hade vi en samling för kvinnor i de fem delstaterna i södra Indien. Många är välutbildade där, och det finns en medvetenhet om kvinnors situation, men det finns också hinder. Sedan träffade vi ungefär 25 unga kvinnor i nordöstra Indien, ett område som ofta glöms bort. Det var en fantastisk upplevelse, och när vi avslutade träffen sa en av dem att hon vill bli politiker.

___

Ernst Friedrich Schumacher
Den man som har gett namn åt Schumacher-rörelsen är den tysk-brittiske ekonomen Ernst Friedrich Schumacher (1911–1977). Han hade kommit till England som student och blev internerad när det andra världskriget bröt ut. Under sin tid som jordbruksarbetare skrev han en artikel som ledde till att ekonomen John Maynard Keynes uppmärksammade honom och såg till att han blev frisläppt och kunde arbeta som rådgivare åt den brittiska regeringen och som akademiker. Han blev en viktig person bland annat i National Coal Board och som skribent i en rad tidningar. Begreppet Small is Beautiful lånade han av en av sina läromästare, och på 1970-talet använde han et som titel när han samlade en rad artiklar där han presenterade en vision om ekonomisk utveckling baserad på mänsklig värdighet – bokens undertitel är A Study of Economics As If People Mattered.

Schumacher Society, Schumacher Foundation
En av Ernst Friedrich Schumachers viktigaste inspirationskällor var Mahatma Gandhi och den ekonomiska politik han försökte driva. Schumacher själv dog alltså på 1970-talet, men föreningar och center som bär hans namn finns i ungefär 25 länder, och i Indien bildades en nationell gren 2002. Den arbetar med utbildningar på gräsrotsnivå, med att identifiera, analysera och sprida framgångsrika lokala initiativ och med att stärka lokalsamhällets kraft till försörjning och utveckling. Sedan 2015 samarbetar den med National Council of Churches in India och med Act Svenska kyrkan, särskilt med utbildningar om religionsfrihet (Freedom of Religion and Belief) och kvinnors rättigheter.

South Asia Forum for Freedom of Religion or Belief
I nätverket South Asia Forum for Freedom of Religion or Belief, oftast förkortat SAFFoRB, samarbetar kyrkor och andra religiösa samfund, människorättsorganisationer och civilsamhällesorganisationer från de sex sydasiatiska länderna Bangladesh, Myanmar/Burma, Nepal, Indien, Pakistan och Sri Lanka med internationella organisationer som Act Svenska kyrkan. Susan Cherian är nätverkets ordförande.

Local Changemakers Course
I nätverket NORFORB, där Svenska Missionsrådet ingår, har utbildningen The Local Changemakers Course arbetats fram och lanserats. Den består av nedladdningsbart digitalt material för nio utbildningspass och handledning för kursansvariga. Dess fokus är enligt presentationen att ”bygga kunskap, förändra attityder och ge verktyg för att påverka”, och den ”kombinerar interreligiös förståelse med ett rättighetsbaserats arbetssätt”. Från början presenterades den på engelska, franska och arabiska, och nu finns den också på hindi.

Gender Academy
Schumacher Society och Schumacher Centre har tillsammans med YMCA och med stöd av Act Svenska kyrkan startat Gender Academy, en satsning på kvinnligt ledarskap genom workshops och tillfälle till nätverksbyggande i olika delar av Indien. Akademin öppnades med en seminariedag på YMCA i New Delhi i januari 2025 och har sedan samlat kvinnor i bland annat Indiens fem sydligaste delstater och i nordöst.