Livskunskap för blivande mammor
Volontäruppdrag i Kampala för Elin och Lukas
Att dela ut stipendier för resor och projekt som genomförs här hemma eller utomlands hör till Lunds Missionssällskaps mest synliga verksamheter. Styrelsen prioriterar gärna ansökningar som innebär att unga möter den världsvida kyrkan, till exempel genom volontärarbete, praktik eller studier i andra länder.
Elin Blad, hur kom det sig att du ville volontärarbeta i Kampala?
Jag reste tillsammans med min vän Lukas Jönsson – vi är två 26-åringar från Småland, och jag studerar på Chalmers i Göteborg. I Göteborg finns också föreningen The Fortress Sverige som stöttar organisationen The Fortress i Ugandas huvudstad Kampala. Den erbjuder stöd till unga gravida kvinnor och ger dem ett tryggt tillfälligt hem – de stöts ofta bort av sina familjer på grund av kulturella normer. Vi reste dit för att lära känna organisationen och för att hjälpa till med arbetet under en månad.
Vad erbjuder The Fortress för stöd, och vad kunde du bidra med?
The Fortress är en ideell organisation som Josephine Nsubuga grundade 2011 för att skapa en trygg miljö för kvinnorna. På området finns hus där de bor, samlingslokal, kök, odlingar och djur. Jag var med i arbetet med det som de kallar Life Skill School, ett forum där kvinnorna får utbildning och reflekterar över vad som är viktigt för att man ska kunna klara sig i livet – det är teman som hushållsekonomi, barnuppfostran, källkritik, beslutsprocesser, att stå emot stigma. Jag reste tillsammans med min vän Lukas Jönsson, och vi hjälpte också till med praktiskt arbete i odlingarna och husen och var med i hemmets gudstjänster och andakter.
Hur förberedde ni er för resan?
Josephine berättade för oss om verksamheten så att vi skulle förstå hur den fungerar, och vi pratade med henne om var våra gåvor skulle kunna bli till nytta och vilka arbetsuppgifter vi skulle ska ha på plats. Hon berättade att det alltid behövs kläder för gravida och för barn i olika åldrar, och hon bad oss också att ta med gamla mobiltelefoner, sjukvårdsartiklar, skor, filtar, sällskapsspel och lite annat. Vi bestämde oss för att fylla varsin resväska med sådant. Jag försökte vara öppen inför vad resan och arbetet skulle kunna innebära.
Hur blev det?
Mottot på The Fortress är ”Transforming lives by the power of love”, och det fick vi verkligen uppleva. Den kristna tron, omsorgen och medmänskligheten gör att kvinnornas självkänsla växer, och de får utvecklas i en miljö där de känner sig både sedda och älskade. Vi var med i med morgonandakter, praktiskt arbete, gudstjänster och utbildning. De lärde sig bland annat sömnad och hårvård, sådant som kan resultera i en inkomst när de så småningom lämnar The Fortress. Vi arrangerade lite egna aktiviteter också: kanelbullebakning, lekar och träningspass. En insamling som vi hade gjort innan vi reste blev en ny inhägnad för getter som köptes på marknaden och ett körkort för en av kvinnorna.
Vad är det du ser som det bästa nu när du är hemma igen?
Jag hoppades att vår resa skulle kunna bli ett utbyte med andra i den världsvida kyrkan och medmänniskor emellan, och den kanske mest värdefulla erfarenheten under vår månad på The Fortress var de relationer vi fick bygga med tjejerna. Att få dela vardagen, andakterna, samtalen och skratten med dem var något som berörde oss djupt. De gav oss insikter som vi kommer att bära med oss.
