”Försoning kräver otroligt mycket”
Vad kan en yrkesofficer och en präst ha gemensamt när ett krig har brutit ut i Sveriges närhet? Malin Pihlgren och Patrik Rönnkvist fortsätter att samarbeta om Överlevnadskursen i Landskrona.
– En sak som var så bra var när vi kom tillbaka hem och du förklarade för gruppen varför det är så viktigt med debriefing, säger Malin Pihlgren.
Hon är präst i Landskrona församling och fick för ett par år sedan klartecken för att starta en kurs för vuxna män i olika åldrar.
– Vi cyklade Skåne runt med gruppen, och jag har tänkt på det förut, att det är riskfyllt att till exempel skicka konfirmanderna direkt hem efter ett läger, säger hon.
– Det är samma psykologi i fred som i krig, säger Patrik Rönnkvist. När man har varit med om något och kommer hem kan man uppleva en enorm tomhet, och man kan inte förklara varför. Det berättade jag för gruppen.
Smugglad Gideonitbibel
Den terminslånga överlevnadskursen i Landskrona har genomförts två gånger nu och också fått en fortsättning i en öppen grupp, Mansnormen, där många av de tidigare kursdeltagarna är med. En del kommer åkande från andra orter i Skåne. Patrik Rönnkvist, som sedan 2018 arbetar med återuppbyggnaden av det svenska försvaret, fogar in träffarna mellan arbetsveckor på olika håll i Sverige.
– Jag var yrkesofficer på 1990-talet och hamnade i den situationen att jag fick säga upp nästan alla och sedan mig själv, säger han. För min generation är det ett slags revansch att få vara med och bygga upp det igen.
– Jag ville göra värnplikten för att kunna försvara min familj och för att få försvarets ledarskapsutbildning, det var så jag tänkte då, säger Malin Pihlgren. Vi hade en överlevnadskurs där vi inte fick ha med oss någonting, men några hade smugglat med sig snus, och en hade smugglat med sig en Gideonitbibel. Vi satt vid lägerelden och läste den. Den erfarenheten växte under min prästutbildning sedan – hur når vi i kyrkan den grupp som vi inte når och som har ett väldigt tydligt behov? Det andliga lever i ytterligheternas gränsland.
Återta heligheten
De män som har deltagit i kursen i Landskrona har fått träna tillsammans, samtala, lyssna på föreläsningar och, om de har velat, vara med i en avslutande andakt varje gång. Alla har varit med.
– Både kursen och Mansnormen är ett projekt för att återta heligheten och hjälpa män att bli hela, säger Malin Pihlgren. Kropp, själ och ande är med hela tiden.
– Det finns ju inget tvång, men vi har en gemensam målsättning i gruppen, och gruppsykologin fungerar likadant som i det militära, säger Patrik Rönnkvist. Ensam är inte stark. Vi ökar vår prestationsförmåga när vi inte är ensamma.
– Det två grupper som vi har haft har varit väldigt olika, men processerna har varit lika, säger Malin Pihlgren. Och när vi har cyklat Skåne runt finns det ju något slags gemenskap kvar – ”vi gjorde det tillsammans”.
Romantisk bild
Malin Pihlgren berättar om vad en föreläsare från Försvarsmakten sa till gruppen:
– Han var väldigt tydlig med hur viktigt det andliga perspektivet är i alla krissituationer.
– Ja, säger Patrik Rönnkvist, i sådana situationer är alla människor mottagliga för tro. Det är som om själen öppnas och det finns en möjlighet att nå in.
Det senaste halvårets bilder av unga ukrainska och ryska män i uniformer har fått båda två att minnas sig själva som värnpliktiga 18-åringar.
– När man börjar har man en romantisk bild av tillvaron i det militära, av kulturen och sig själv, en heroisk idé, säger Patrik Rönnkvist. Man uppfattar inte innebörden av allt fullt ut. Men jag fick en del av min utbildning i Frankrike, och de som undervisade då hade själva varit med i andra världskriget. Det var ingen romantik. Det gav mig ett nytt perspektiv. Det väsentliga i krig är våld – att tvinga någon annan att ändra uppfattning.
Kalla det hjältemod
När Malin Pihlgren tjänstgjorde i Dubai på 2010-talet bjöd en ukrainsk prästkollega in henne till en fest. Ukrainska soldater som hade varit med och försvarat Krim hade fått komma till Dubai för att rehabilitera sig.
– Det var första gången jag hörde ”Slava Ukraine”, och det kändes helt absurt att sitta där under palmerna och höra tal till krigshjältarna, säger hon. Och så tänkte jag: det är väl det enda sättet att göra det man har varit med om uthärdligt – att kalla det hjältemod.
– Man ska inte underskatta det ceremoniella, säger Patrik Rönnkvist. Men medalj och ryggdunk och pompa och ståt tjänar ju ofta ett syfte för den som har beställt det. Och de som är på andra sidan ser det inte som vi.
”Ibland måste man ju säga ifrån”
Är det meningsfullt att tala om fred, frid och försoning i det läge där Europa befinner sig just nu?
– Fred för mig är att ha ett samhälle, en demokratisk modell, där vi får uttrycka uppfattningar och tro, säger Patrik Rönnkvist. Och med en förmåga till dialog. Det är när dialogen försvinner som kriget kommer. Kyrkan och försvaret har en gemensam uppgift. Om att det som krävs för fred är i samspel – då skapas frid.
– Frid är ju ett vanligt ord i mitt arbete, och fred också, säger Malin Pihlgren. Jag tycker om att inte sätta någon skarp gräns mellan dem. Fred är att vara sig själv, till kropp, själ och ande, och att låta andra vara sig själva, och när det är så är man i frid. Man kan komma med fred: här får du vara, och jag kommer med det jag kan.
– Mitt sätt att möta medmänniskan måste grundas i min tro, säger Patrik Rönnkvist.
– Att hitta balansen är det svåra – att hela tiden stå för friden och freden, att bevara helheten och heligheten i sammanhang där det känns omöjligt, säger Malin Pihlgren. Ibland måste man ju säga ifrån, resa sig upp, gå därifrån.
”Försoningen är vapnet”
– Ja, självrespekten måste finnas där, säger Patrik Rönnkvist. För motpartens skull också. Vårt uppdrag är att försvara landbacken, uppgiften och allt det som vi äger. Vi anfaller aldrig. Den humanistiska idén om samhället är densamma. Men nu har det blivit påtagligt för oss vad som händer – vi skickas till England för att utbilda ukrainska trupper, och vi vet att en del av dem som vi utbildar kommer att dö i kriget.
– Tro och försoning och hopp är viktiga ord i försvaret, säger Malin Pihlgren. Det är lätt att bara se ”det manliga”, men när jag gjorde lumpen var det för att jag veta att jag kan göra det som är möjligt för att försvara min familj. Det var inte ett tufft egoistiskt skäl, utan ”hellre jag än de”.
– Det som Malin och jag kan ge varandra, det är att påminna om att hämnden, den tar någon annan hand om, säger Patrik Rönnkvist. I Mellanöstern har hämnden tagits från generation till generation. Vi måste ha vår humanistiska, kristna grundtanke och göra vårt jobb. Försoningen är vapnet. Och försoning kräver otroligt mycket.
___
Överlevnadskursen och Mansnormen
Överlevnadskursen arrangeras av Landskrona församling och riktar sig till män (män som inte är bosatta i församlingen är också välkomna). Den består av fysisk träning, föredrag, samtal och andakt vid regelbundna träffar och som avslutning en gemensam cykeltur Skåne runt.
Mansnormen är en fortsättning på Överlevnadskursen, en öppen grupp som samlas också under höstterminen.