Fri vilja, mänsklig värdighet

Tack vare ett forskningsstipendium från Lunds Missionssällskap har jag möjlighet att förverkliga något som under flera år har dragit i mig och kallat på mig. Jag får tillbringa min veckas arbetstimmar i skärningspunkten mellan forskning och praktik med frågor som rör religionsfrihet och missionsteologi i fokus. På det viset får jag gåvan och utmaningen att arbeta för att både kristna och icke-kristna fritt ska kunna välja vad de vill tro på och hur de vill praktisera sin övertygelse, och det arbetet får jag göra i en tid när religions- och övertygelsfriheten inte är givna vare sig i Sverige eller i resten av världen.

En longitudinell studie från Pew Research Centre, den senaste tillgängliga, är baserad på data från 2022 och visar att en mycket stor del av världens befolkning idag lever med både statliga och sociala begränsningar av religiös tro, icke-religiösa övertygelser och de respektive praktiker som hör ihop med dem. Tyvärr finns det få anledningar att tro att läget har förbättrats sedan 2022.
På den del av min arbetstid när jag är senior rådgivare för religionsfrihet, övertygelsefrihet och missionsteologi på Svenska missionsrådet (SMR) arbetar jag med att samordna, utveckla och främja möten, lärandeutbyten, utbildningar med fokus på allas rätt till religionsfrihet och på vad det innebär att leva i Guds mission idag.
På SMR har jag också en tydlig roll som sakkunnig expert. I den rollen är en del av min sändning in i Guds holistiska mission att arbeta för allas rätt till religionsfrihet oavsett om det gäller kristna syskon som lever i förtryck i andra delar av världen eller illegitima inskränkningar av religiösa minoriteters religionsfrihet i Sverige.
Under de 13 år jag har arbetat på SMR har vi haft glädjen att få se hur vårt arbete för allas rätt till religionsfrihet (på engelska Freedom of Religion or Belief, förkortas FORB eller FoRB – red:s anm) har vuxit. Genom att samarbeta med andra nordiska aktörer har vi kunnat bygga upp FORB Learning Platform. Den har blivit en av världens främsta resurskällor för människorättsförsvarare som arbetar med religions- och övertygelsefrihet. Vi tillhandahåller pedagogiskt material på 26 olika språk och får kontinuerligt förfrågningar om nya översättningar – bara nu under 2026 finns material på sex nya språk planerat!
I Uppdrag Mission-sammanhanget vill jag särskilt nämna The Local Changemakers Course, ett digitalt studiecirkelmaterial för utbildning i religionsfrihet på gräsrotsnivå. Förra året kunde vi lansera två nya översättningar av kursen, dels till swahili och dels till hindi.
Vi vet från både interna och externa utvärderingar att materialen används runtom i världen med goda resultat när det gäller att förebygga hat, hot och våld mot religiösa minoriteter samt öka kunskapen om hur viktiga religions- och övertygelsefrihet är för demokratisk utveckling.
På den del av min arbetstid som jag lägger på att vara doktorand och affilierad forskare vid ETF Leuven[i] i Belgien har jag den stora glädjen att vara knuten till enheten för religionsvetenskap och missionsteologi och forskningscentret Institute for the Study of Freedom of Religion or Belief (ISFORB). ETF Leuven har specialiserat sig på distansdoktorander från hela världen, så vi är en multinationell forskargrupp med medlemmar från flera olika protestantiska och reformerta samfund. Forskningen vid ISFORB har ett särskilt fokus på frågor som rör religionsfrihet och relationerna mellan stat och kyrka samt samhällsutveckling i relation till mänskliga rättigheter och tro.
I min egen forskning undersöker jag svenska evangelikala, pentekostala och ekumeniska kristna samfunds och organisationers resiliens i mötet med alla de reformer som just nu genomförs i relationen mellan staten och civilsamhället. Jag studerar Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen, Equmeniakyrkan, Svenska missionsrådet och ett urval av de internationella organisationer som de samarbetar med. Min övergripande frågeställning är vilka strategier de använder för att bevara sin integritet och huvuduppdrag när den svenska staten kommer med alltmer styrande finansieringsvillkor.
Ett annat forskningsprojekt på institutet undersöker relationen mellan staten och den evangelikala kyrkan i Belgien, och ytterligare ett annat är en studie av mission från olika afrikanska kontexter till Europa. Jag har också kolleger som arbetar med missionsteologi i ljuset av förföljelse, neopentekostal kristologi i Ghana, islam och sharialag respektive kyrkans relation till staten i postsovjetiska samhällen.
Hur får jag då ihop å ena sidan mitt arbete med att verka för allas rätt att själva välja vad de tror på och hur de vill praktisera sin tro eller övertygelse och å andra sidan min kallelse som kristen att ”gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar” (Matteusevangeliet 28:19)?
Jag är helt övertygad om att det uppdraget inte i första hand innebär att det är vi kristna som av egen kraft på något sätt ska stå för att förvandla människor. Snarare är det att i ord och handling vittna för dem om vad Gud gör så att de av fri vilja kan bli Jesu lärjungar. Det är bara med Guds hjälp och nåd som den världsvida kyrkan, och alla vi kristna, sedan också får vara med och växa i lärjungaskap tillsammans med både nya troende och erfarna.
Och vad gör Gud då? En lika viktig missionstext som Matteusevangeliet 28:19 finns i Lukasevangeliet 4:18–20 där Jesus läser de första versarna i Jesaja 61.
Han säger:
”Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.”
Inom missionsteologin säger vi ofta att de här verserna kan betraktas som Jesu programförklaring. Genom alla evangelierna blir det tydligt att hans uppdrag inte bara handlar om evig frälsning utan också om ett upprättande av människors värdighet och livsvillkor.
Gud har skapat alla människor till sin avbild, och i skapelsen gav han människan fri vilja som något gott. Att vi har fri vilja utgör på många sätt själva grunden till mänsklig värdighet. Det är också enbart av fri vilja som vi på ett äkta sätt kan närma oss Gud och alltmer ”älska honom av hela vår själ, hela vårt hjärta och hela vårt förstånd” (Matteusevangeliet 22:37–40).
Om vi som kristna förnekar andras rätt till denna fria vilja i valet av religion, religiös praktik, övertygelser och tankar blir det svårt för oss att sedan lyssna på Jesus när han förkunnar befrielse för de fångna och frihet för de förtryckta och säga att vi går i hans fotspår. Risken är att det blir vi som förnekar och förtrycker en grundläggande del av vad mänsklig värdighet innebär. På det viset ställer vi oss också i vägen för Guds mission.
Att verka i Guds mission är också att lita på, och vila i, att det i slutänden alltid är Guds ansvar hur han förverkligar sitt rike. I vår sändning får du och jag, på våra olika sätt, vara små delar av den mycket större gestaltningen av hur mycket Gud älskar den här världen.
För mig finns det ingen motsättning mellan att arbeta dels för allas rätt till religionsfrihet och övertygelsefrihet och dels för att människor av fri vilja också ska få möjlighet att upptäcka evangeliet och den sprängkraft som finns i det, på alla de olika sätt som Gud använder för att låta det hända, över hela världen.
___
Kristina Patring är senior rådgivare för religions- och övertygelsefrihet och missionsteologi på Svenska missionsrådet och har de senaste åren också varit doktorand och affilierad forskare vid EFT Leuven i Belgien. Lunds Missionssällskap har varit med och finansierat hennes forskning.
[i] Så kallas denna högskola nu – dess fullständiga namn är Theologische Evangelische Faculteit Leuven.