Indien/Sverige: ”Enklare att möta människor”

– När vi kom fram visade det sig att vi inte kunde komma in i lägenheten där vi skulle bo, säger Pousong Gangmei. Men det löste sig – vi fick sova hos en av medarbetarna på CTR den första natten!

Det är svaret på en fråga, inte en om strapatser utan en om de bästa upplevelserna under månaderna i Sverige.

Pousong Gangmei var en av de tre doktorander som bytte Henry Martyn Institute i mångmiljonstaden Hyderabad mot Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet under en del av höstterminen 2025. De båda andra var Cincy Mariyamma, som också är professor vid St. Thomas Orthodox Theological Seminary i Nagpur, och Jason Gillespy.

Del av större satsning

– Vi fick vara med på universitetet, arbeta, träffa studenter och lärare, samtala – de var intresserade av vår forskning, säger Pousong Gangmei. Men vi fick också lära känna många av dem som människor och träffa deras familjer. Det var väldigt fint. Vi kände oss så välkomna.

Under Lunds Missionssällskaps styrelses besök på Henry Martyn Institute i januari 2025 var ämnet för de mer formella samtalen en större donation som sällskapet planerade att göra till institutet. Den fick formen av en särskild fond som ska säkerställa delar av institutets arbete under en längre tid framöver.

Ett annat samtalsämne var tänkbara utbyten. Lunds Missionssällskap har sedan det grundades nära band till den teologiska fakulteten vid Lunds universitet, numera Centrum för teologi och religionsvetenskap, och Johanna Gustafsson Lundberg arbetar där och är också styrelseledamot i sällskapet. Därför gick det att genast komma in på konkreta detaljer, och det första steget blev att Lunds universitet bjöd in tre av Henry Martyn Institutes doktorander till ett längre besök under höstterminen.

Undervisar blivande pastorer

Pousong Gangmei tillhör ett av Indiens många urfolk, och hans avhandlingsarbete har titeln Plurality of Self and its implications for Religious Pluralism – A Study on Säṅkhya Concept of Puruṣa. Avhandlingen är inte färdig än, men han lämnade Hyderabad i juni och undervisar nu på The Senate of Serampore College, som trots sitt namn är ett universitet.

– Det är 206 år gammalt, berättar han, och det var en av de första indiska högskolorna som fick examensrätt. Det grundades av tre missionärer som brukar kallas ”the Serampore trio”.

Området lydde under Danmark vid den tiden, men trion, William Carey, Joshua Marshman och William Ward, var brittiska baptistmissionärer. De grundade också många skolor och gymnasier och ägnade sig mycket åt översättningsarbete.

– Jag undervisar i teologi och filosofi här, och de flesta av mina studenter läser för att bli pastorer eller präster, säger Pousong Gangmei. Vi har drygt 150 studenter på fakulteten och kanske 1 000 på hela universitetet. Jag sökte tjänsten här för att komma lite närmare min familj, men jag arbetar fortfarande med min avhandling.

Konstruktiv respons

En sak som Pousong Gangmei snart la märke till i Lund var att arbetsprocessen för en doktorsavhandling där skiljer sig från den på Henry Martyn Institute.

– Vi har ett annat format, på sätt och vis, säger han. Vi går in i arbetet med en skiss och en titel som är bestämd. När vi får godkänt på det vi har lämnat in kan vi börja. I Lund träffade jag flera doktorander som fortfarande funderade på titeln på sina avhandlingar.

Han fick möjlighet att presentera sitt arbete i Lund och tackade ja.

– På HMI har jag haft en klasskamrat på doktorandprogrammet, och vi har varit kanske sex–sju doktorander sammanlagt. I Lund var det ungefär 20, så det var annorlunda! Studenterna har en skrivargrupp – det verkar bra, men jag kunde aldrig vara med där. Tillgången till material är också en helt annan än hos oss. När jag presenterade min forskning fick jag massor av respons, och den var konstruktiv och mycket bra för mig. Nu arbetar jag med titeln igen, och jag har omformat mycket av arbetet. 

Han beskriver omformningen som drastisk och säger först att den mest gäller planen för arbetet men fortsätter sedan:

– Den gäller mitt förhållningssätt. Jag hade valt ett för stort område, så nu har jag tagit bort mycket.

Pousong Gangmei mötte inte någon vars forskning hade någon överlappning med hans egen.

– Jag tror att det var lite annorlunda för Jason, säger han.

Så poängterar han att han ändå hade stor behållning av de frågor och kommentarer han fick.

– Och jag kunde inte kommentera andras arbete så mycket, säger han, men jag tyckte mycket om den akademiska miljön i Lund – en miljö där man kan tala med andra om sitt arbete och där alla är intresserade och kunniga, där man kan diskutera mycket med varandra, där det känns tryggt och välkomnande. När jag interagerar med mina studenter nu försöker jag göra lite som i Lund. Formellt sett skulle det inte fungera här, men i de informella sammanhangen övar jag!

Trafikregler

Cincy Mariyamma var inte i Lund hela tiden utan reste en del för att bekanta sig med ortodoxa sammanhang i Sverige och besökte bland annat S:t Ignatios College i Södertälje.

– Vi tre var inte bundna till varandra, säger Pousong Gangmei. Vi hade frihet att arbeta i olika sammanhang och upptäcka olika möjligheter. Men vi hade också roligt tillsammans. Vi skämtade mycket om trafikreglerna i Sverige och om hur laglydiga ni är som står kvar och väntar när ni får rött ljus.

Bland doktoranderna i Lund mötte han flera från andra länder.

– Vi skojade med en från Kapstaden – en med indiska rötter – och sa: ”Du talar inte indisk engelska!” berättar han och skrattar.
När han och de andra fick frågor sitt hemland påminde de först sina nya vänner om hur stort Indien är.

– Jag ville mest berätta inte om Indien som helhet, sådant som många ändå känner till, utan om de delar som jag har bott i.

Bredare perspektiv

På Henry Martyn Institute har Pousong Gangmei varit en av de doktorander som tar mycket ansvar när gäster från utlandet kommer – han var till exempel värd för Lunds Missionssällskap under hela besöket i januari och hade ansvaret för schemat med föreläsningar, samtal, bokade bilar, mat, vattenflaskor och tepauser.

– Annars hade vi mest gäster från andra asiatiska länder, Europa och USA, berättar han. Ibland kommer det grupper av studenter från afrikanska länder till HMI via europeiska organisationer. Men jag har bara varit med och tagit emot gäster tidigare, det är det som vårt internationella arbete har bestått av – jag har inte varit med i några utbyten.

Vad kan månaderna i Lund innebära framöver?

– Jag skulle tro att internationella erfarenheter är bra för yrkeslivet i allmänhet, säger han. Europeiska institutioner har bra rykte här. Men att ha upplevt olika kulturer ger en ju också ett bredare perspektiv överhuvudtaget. Jag tror att jag har lärt mig att tala om mitt ämne på ett annat sätt, uttrycka mig, läsa annorlunda. Jag tror att jag har mer substans att ge mina studenter i undervisningen.

Plockade svamp

Det är inte bara den improviserade första övernattningen som dyker upp som den bästa upplevelsen under Sverigevistelsen. Representanter för både institutionen och sällskapet såg till att de tre gästerna hamnade i ett sammanhang.

– En helg var vi på landet med Johannas familj. Det var hennes mammas ställe, och vi fick vara med och plocka svamp. Det var underbart. Vi var hemma hos Johanna och fikade också. En historieprofessor gick en rundtur med oss i Lunds domkyrka. Göran och Lennart (andra styrelseledamöter – red:s anm) visade oss annat.

De flesta av teologistudenterna på Serampore College siktar på arbete i församlingar och i kyrkliga organisationer i Indien – kommer Pousong Gangmei att uppmuntra dem att ta chansen att förlägga en del av sina studier till andra länder?

– De ska ut och arbeta i olika regioner, och miljöerna i Indien kan vara väldigt olika. Situationerna i församlingarna också. Jag tror att en internationell erfarenhet är bra. Den kan ge självförtroende och göra tankevärlden större. Det blir enklare att möta människor. Det är bra att se hur olika kristna kan vara och få en annan känsla för livet och historien – inte bara att ha läst, utan att ha upplevt. För mig är månaderna i Lund en holistisk erfarenhet.

___
Henry Martyn Institute och Lunds Missionssällskap
Förra året fattade Lunds Missionssällskaps styrelse beslutet att låta Hyderabad och Henry Martyn Institute bli sällskapets sjätte nod i världen – de tidigare är Hongkong, Jerusalem, Anafora (med Kairo), Kapstaden och Malmö. Sällskapet hade redan tidigare gett bidrag till flera studiebesök vid institutet. I samband med styrelsens besök i Hyderabad föreläste Samuel Rubenson för studenter, lärare och gäster på institutet, och i augusti 2025 medverkade institutets direktor Packiam Samuel i den ekumeniska veckan i Stockholm och besökte också Nacka och Lund. Han kommer till Bokmässan i Göteborg i september för att medverka på bland annat Teo i tiden, en ny scen som sällskapet är med och arrangerar. I höst reser två svenska stipendiater för att gå en fem månader lång kurs vid Henry Martyn Institute.