Samlar erfarenhet

Kunskaper sprids i Lutherska världsförbundets internationella team

På de bilder som finns i Lutherska världsförbundets pressarkiv är Bhoj Raj Kanal i Kiev och Ichnya i egenskap av ledare för arbetet i Ukraina. De är tagna i oktober 2022. Han vandrar omkring på Vulytsya Tereshchenkivs’ka-gatan några timmar efter att den har träffats av en missil, samtalar med Victoria Hlushko i byn Bil’machivka vid hennes demolerade hus och är med på en lektion i engelska på Vasilchenko-skolan vars elever alla sitter hemma vid sina datorer sedan skolan tvingades stänga i väntan på reparationer.

Den här sensommarmåndagen har han just kommit tillbaka till Nepal från Jordanien och flyttat fram intervjun en timme eftersom trafiken i Kathmandu var ännu mer intensiv än han hade räknat med.

– Vi arbetar i syriska flyktingläger i Jordanien, men jag gjorde resan dit mest för att vi skickar hjälpsändningarna till Gaza därifrån, berättar han.

Del av Kutupalong-flyktinglägret, världens största, men ungefär en miljon invånare. Det ligger vid Cox’s Bazar och Teknaf Highway i Bangladesh och har blivit ett hem för många av de rohingyer som har flytt från Burma/Myanmar. Bild: SH Saw Myint, Unsplash

Runt Stilla havet

Bhoj Raj Kanal är sedan ungefär ett år den som samordnar Lutherska världsförbundets katastrofbistånd i Asien och övriga länder runt Stilla havet. Innan dess var han alltså platschef för förbundets arbete i Ukraina och Polen.

– Jag bor i Kathmandu och stöttar våra program runtom i Asien, allra mest arbetet med flyktingkrisen i Bangladesh och Myanmar, säger han. Det var när jag var i Myanmar 2013 som jag började samarbeta med Act Svenska kyrkan. Sedan blev det ett ännu närmare samarbete 2019 när jag började arbeta mer med psykosocialt stöd.

På engelska kallas arbetet Community Based Psychosocial Support, alltså ungefär gemenskaps- eller samhällsbaserat psykosocialt stöd, och förkortas CBPS. Bhoj Raj Kanals uppgift i många av de sammanhang där han har arbetat de senaste fem åren har varit att ordna utbildningar så att många i de lokala sammanhangen ska kunna ta de initiativ som behövs för att bygga upp stödsystemet.

Internflyktingar i Myanmar

– Arbetet i Jordanien är psykosocialt stöd i olika grupper: kvinnor, barn, ungdomar, berättar Bhoj Raj Kanal. Delvis är det något som traditionellt har gjorts av hjälporganisationer i samband med många katastrofer, men det finns en del tekniska saker som är annorlunda när man gör det strukturerat. Det tar ett tag att verkligen förstå det.
Han är uppväxt som hindu och hade doktorerat i ekonomi i Laos innan han började arbeta med bistånd och kom till Lutherska världsförbundet 2013.
– Då arbetade jag till en början med de rohingyer som var internflyktingar i Myanmar, säger han. Jag gick utbildningarna i psykosocialt stöd, och efter det blev jag ordförande i den asiatiska kommittén och var det i fyra år. Nu är jag bara medlem. Vi är ungefär tio länder som samarbetar, och vi samlas fyra gånger om året till videomöte och en gång på plats.

”Finns med naturligt”

Egentligen, förklarar Bhoj Raj Kanal, är det psykosociala något som ofta finns med naturligt och som många arbetar med på ett intuitivt sätt. När människor befinner sig i ett nödläge, oavsett om det är en naturkatastrof eller ett krig, uppstår stöttande gemenskaper, och biståndsarbetare ser till att strukturer kommer på plats.
– Men det måste också finnas med i systemet, i schemat, säger han. Vi bygger in psykosociala aktiviteter i alla insatser, till exempel vid matutdelning.
På många av platserna samarbetar han och hans kolleger med andra organisationers medarbetare.
– Beroende på var vi är kan det vara både inhemska och utländska medarbetare i olika team. I Myanmar har vi varit åtta–nio nationaliteter, i Bangladesh färre. Ofta är det bra med internationella team, men det kan också bli komplicerat ibland. Jag har sett att bakgrunderna till det psykosociala arbetet kan skilja sig åt, men också att metoderna ofta är desamma.

Som förskolemiljö

I nästan alla humanitära kriser finns barn som har förlorat sin vardag och ofta också sina hem, sin vardagsmiljö, kanske familjemedlemmar. Det psykosociala stödets arbetsmodell innebär att vuxna i deras närhet utbildas för att ta stötta dem, ett slags barnpsykologisk grundkurs med praktiska inslag.
– Vi har inte enskilda stödsamtal med barn, utan det vi har är utbildningspaket så att vuxna kan arbeta med dem, berättar Bhoj Raj Kanal. Om de har kommit bort från sina föräldrar ordnas det så att de får fosterfamiljer. Och så gör vi alltid särskilda utrymmen för dem.
Child-friendly spaces, alltså ungefär barnvänliga rum, har många likheter med svenska förskolor och fritidshem: lokaler som inreds för att barn ska kunna leka, skapa, bearbeta upplevelser och kanske lära sig ett och annat. Sådana utrymmen ska finnas både vid flyktingmottagningscenter och vid de lokala center där människor kan söka stöd i till exempel Ukraina och Polen.
– Och när föräldrar är på utbildning ser vi till att det finns barnverksamhet under tiden.

Lär genom praktiskt arbete

Vid det här laget har Bhoj Raj Kanal hunnit arbeta i ett dussin länder.
– Det kan vara väldigt olika, säger han. I Ukraina kan vi bara arbeta med kvinnor och barn eftersom männen är värnpliktiga. Rohingyernas levnadsvillkor som internflyktingar och i lägren i Bangladesh skiljer sig väldigt mycket från syriernas i Jordanien. I Asien kan man arbeta mer med grupper, i Europa och särskilt i Polen blir det mer stöd till individer och familjer eftersom så många är så rörliga.
Som samordnare har han uppgiften att se vad som behövs och att stå för analys.
– Vi samlar på oss mer och mer erfarenhet, vi lär oss mycket genom det praktiska arbetet. Ofta är det jag som leder utbildningarna i olika ämnen på vårt område. Jag har också ansvaret för ledarskap och för att samordna våra insatser och att samordna vårt arbete med andra organisationers.
Andras kunskaper har också blivit en viktig resurs:
– Jag har lärt mig mycket av våra samarbetsorganisationer, bland annat av Act Svenska kyrkan. När jag började i Myanmar fick vi besök av deras medarbetare, och de hjälpte oss att se arbetet i ett psykosocialt stöd-perspektiv. Jag hade hjälp av dem på ett liknande sätt i Bangladesh.

Personalen utsatt

Under pandemin, berättar han, blev det mer och mer tydligt att biståndsorganisationernas anställda behövde stöd.

– Personalen i till exempel flyktingläger är ofta mycket utsatt, säger han.
Också här kan blandningen av nationaliteter vara både en resurs och ett problem – men de strukturer som finns i handböckerna för psykosocialt arbete kan hjälpa ledarna att se till att ingen blir förbigången i arbetet med att planera och genomföra utbildningar och insatser.
– Man brukar säga att människan kan klara en dag utan vatten, så och så många dagar utan mat – men att de psykosociala insatserna måste vara en av de första sakerna som händer. Det är inte bara psykologisk första hjälpen det är fråga om, det räcker inte.

Hjälptransporter

I Gaza försöker Lutherska världsförbundet och andra biståndsorganisationer tillgodose en rad behov, de flesta av dem akuta. Situationen har blivit enormt pressande för biståndsarbetarna, och under Bhoj Raj Kanals besök i Jordanien gick mycket av tiden åt till att försöka få hjälpsändningar att nå fram.
– En del sorters mediciner som behövs kan vi inte skicka – de är förbjudna eftersom Israel säger att de används av Hamas, berättar han. Vi har lager i Jordanien och köper mycket av förnödenheterna i Amman eftersom det är nära, men det kan ändå ta två och en halv månad innan en sändning kommer hela vägen in i Gaza.
Allt innehåll i sändningarna kontrolleras, och det tar tid, berättar han, men transporterna blir dessutom ofta rånade och plundrade.
– Så de som arbetar längst fram i ledet behöver också stöd, hela tiden. Det är en stor utmaning.