Plats för reflektion

Nätverket A World of Neighbours har sammanställt etiska riktlinjer för ett mångreligiöst flyktinghjälpsarbete.

Text Aude Sathoud och Magdalena Wernefeldt
Bild Sinéad Firman, Magdalena Wernefeldt, Kristina Strand Larsson
Workshop i A World of Neighbours-nätverket. Bild: Magdalena Wernefeldt

Kan en mångfald av religioner vara en sammanhållande kraft i ett samhälle som präglas av stor rörlighet?

Det har gått drygt ett år sedan forskarna i nätverket A World of Neighbours inledde projektet Public Theology in the Post-Migrant Society: The role of Religion in Multi Faith Refugee Relief.

Ett av målen för forskningen är att lyfta fram etiska riktlinjer för ett mångreligiöst flyktinghjälpsarbete och sammanställa dem. Forskargruppen beskriver riktlinjerna som en uppsättning idéer och en slags verktygslåda i arbetet för människor på flykt – med hjälp av dem kan man ta vara på människors olika religiösa eller icke-religiösa bakgrunder som en etisk kraft.

Medmänsklighet kriminaliseras

Under året som har gått har A World of Neighbours-nätverkets forskare och praktiker avsatt tid för att kunna samla in kvantitativa och kvalitativa data genom undersökningar, intervjuer och fokusgruppsdiskussioner. De geopolitiska omvälvningar som har skakat Europa under samma period har blottlagt dubbelmoralen i det europeiska flyktingmottagandet och gett upphov till debatter i många av de länder där nätverkets medlemmar arbetar.

Praktiker som verkar för och med människor på flykt befinner sig under hårt tryck, och det kommer fler och fler exempel på hur solidaritet och medmänsklighet kriminaliseras. Därför har forskarna i nätverket försökt skapa så kallade safe spaces där infekterade frågor kan dryftas i en trygg miljö.

Ulrich Schmiedel. Bild: Sinéad Firman

”De är bara inte nedtecknade”

– De praktiker som har blivit intervjuade har visat sig ha vissa grundläggande etiska principer gemensamma, berättar Ulrich Schmiedel.

Han är forskningsledare i nätverket och undervisar också i teologi, politik och etik vid Edinburghs universitet.

– Vi frågade praktikerna om etiska riktlinjer, säger han, och flera sa något i stil med att ”vi har riktlinjer, de är bara inte nedtecknade någonstans”. Det verkar finnas en implicit förståelse bland praktiker av vad som fungerar och vad som inte fungerar, av vad de vill göra och vad de inte vill göra. Uppgiften för oss är att göra de implicita riktlinjerna explicita – att skriva ner dem, att formulera dem så att man sedan faktiskt kan prata om dem. Först då kan man förhålla sig kritisk och tänka igenom vad de innebär.

Ryszard Bobrowicz. Bild: Kristina Strand Larsson

Utrymme saknas

Ryszard Bobrowicz är doktor i praktisk teologi och verksam vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. Han säger att det har visat sig att praktikerna saknar utrymme för reflektion.

– Inte i den meningen att de inte reflekterar över sin egen praktik, utan att de inte har utrymme att göra det. Det var den första insikt vi fick genom fokusgrupperna. De som skulle delta var väldigt ovilliga, och de tyckte att det tog tid från deras arbete, men när fokusgrupperna väl hölls insåg de att det var något uppfriskande och något som kunde hjälpa dem i deras arbete. Det är en av de saker jag tycker är viktigast i arbetet mellan forskare och praktiker: det skapar en plats för reflektion för båda. Praktik möter reflektion och reflektion möter praktik.

Forskningsprojektet bygger på metoden att samproducera kunskap, och praktikerna är med hela tiden. De var med och formulerade forskningens inriktning, de bidrar med texter under projektets gång, och de kommer att vara med i arbetet för att sprida forskningsresultaten.

Ulrich Schmiedel säger att interaktionen mellan praktiker och forskare har berikat honom och hans syn på vad forskning är och gör.

– Jag har insett hur viktigt det är att inte låta forskare arbeta på egen hand, särskilt när det gäller ämnen som migration som är helt beroende av vad som händer på marken. Det gör verkligen skillnad att ha alla berörda ”vid bordet”.

Han konstaterar att metoden innebär att forskningsprocessen blir svårare och mer ansträngande.

–  Men åtminstone för mig har det varit mycket mer givande än jag någonsin kunnat föreställa mig.

___

Nätverket A World of Neighbours

Forskargruppen i nätverket A World of Neighbours har i uppdrag att upprätta en pool av forskare som står till praktikernas förfogande samt att genomföra specifika forskningsprojekt. Praktikerna är människor som arbetar med migranter i olika europeiska länder, och många av dem deltog i A World of Neighbours samtal och seminarier under den inledande perioden när det var ett program som drevs av Svenska kyrkan.

Forskningsprojektet Public Theology in the Post-Migrant Society: The Role of Religion in Multi-Faith Refugee Relief stöds av Lunds Missionssällskap, Birgit och Sven Håkan Ohlssons Fond och Royal Society of Edinburgh.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.