”Till slut blev det vardag också”
Lärare och dataingenjör volontärer i Arusha
Innan Klara och Simon Evaldsson gifte sig gjorde de en plan: så snart Klara var färdig med sin lärarutbildning skulle de försöka göra en volontärinsats någonstans i ett annat land.

Nu har vi landat hemma i Sverige igen efter tre fantastiska månader i Arusha i Tanzania. Vi är så nöjda och tacksamma för allt som vi har fått uppleva den här perioden.
Vi heter Klara och Simon Evaldsson och är 24 respektive 26 år gamla. Vi bor i Göteborgsområdet där Klara har studerat till lågstadielärare – blev färdig med studierna i januari, strax innan vi åkte till Tanzania – och Simon arbetar som dataingenjör. Vi är två sociala och glada individer som har varit gifta i drygt två år. Klara är uppväxt i en EFK-församling och Simon i en församling som tillhör både Pingströrelsen och Alliansmissionen.
Innan vi gifte oss pratade vi ihop oss om att gemensamt åka och volontärarbeta när Klara var klar med studierna. Vi hade verkligen sett fram emot att få genomföra resan!

Berättade i hemförsamlingarna
Vi fick ett bidrag till resan från Lunds Missionssällskap och berättade om våra planer i våra hemförsamlingar. Klaras församling gav oss ett bidrag till resan, och när vi var på besök i Simons församling för att berätta kunde medlemmarna ge en gåva i kollekten.
Vi åkte till Tanzania för att volontärarbeta genom Evangeliska frikyrkans systerkyrka Free Pentecostal Church of Tanzania, FPTC. Ett svenskt par arbetar som missionärer där, och det var via dem vi fick möjlighet att vara med och hjälpa till i olika verksamheter.
Inför resan försökte vi lära oss så mycket swahili vi kunde för att enklare kunna kommunicera i Tanzania, vi var med på en introduktionsdag med EFK-organisationen, vi hade regelbunden kontakt med familjen i Tanzania för att förbereda oss inför volontärarbetet – och vi tog vaccinationer.

Odlingsprojekt och barns rättigheter
Klara:
Jag har länge drömt om att få göra det här – att få komma till en helt annan kultur och få insyn i den, utmanas och tjäna andra människor.
I och med att jag är lågstadielärare kunde jag rikta in mig på utbildning i olika sammanhang i volontärarbetet.
Simon:
Jag visste att jag skulle få möjlighet att arbeta med i en datakurs och hjälpa till med socialt arbete. Vi hade också talat om att jag skulle kunna bygga och fixa grejer på området där vi bodde, och vi ville arbeta en del tillsammans och engagera oss i bland annat kyrkan, barns rättigheter, engelskakurser, odlingsprojekt och lite annat.

Fantastiska arbetskamrater
Vi trivdes superbra på våra arbeten och kunde utbyta många erfarenheter inom våra respektive yrken med många fantastiska arbetskamrater. Men vi fick så otroligt mycket att göra med de arbeten som vi hade, så Simon hann inte engagera sig i att bygga och fixa, och vi hann inte med något odlingsprojekt. Nu i efterhand är vi tacksamma att vi inte drog igång något sådant, för det skulle ha blivit alldeles för mycket.
Vi arbetade på två olika skolor. Den ena var en kristen internationell skola där vi undervisade i idrott tillsammans.
Klara:
Utöver det undervisade jag i Religion och Bild och hjälpte till som resurs på en av skolorna en dag i veckan.
Simon:
Jag hade en datorkurs på Yeriko, som är ett ungdomscenter.

Barnmöten
Tillsammans höll vi i andakten, engelsklektionen och idrottslektionen på en av skolorna varje fredag.
Några lördagar var vi med på barndagar på Yeriko och ledde barnmöte med lekar, undervisning, dans och sång. Efter mötet har fortsatte vi att leka med barnen fram till maten.
Det här äventyret har verkligen gett oss ett bredare perspektiv på livet. Vi har varit hemma och hälsat på en del vänner som vi har fått genom våra arbeten. Det är ofattbart och fint att se hur tacksamma och givmilda människor är för det lilla de har.
Det har varit väldigt intressant att se hur kulturen, maten och trafiken skiljer sig åt från Sverige. Det har varit en utmaning att anpassa sig och förstå hur allt fungerar samtidigt som det till slut blev vardag också.
Nu har vi varit på besök i Klaras hemförsamling och berättat om vårt volontärprojekt, och vi ska också till Simons.
___
Free Pentecostal Church of Tanzania
Pingströrelsen i Tanzania innehåller flera grenar och namn, och en del av dem har svenska missionärer med i sin historia. Free Pentecostal Church of Tanzania eller Free Pentecostal Churches Tanzania, båda med förkortningen FCPT, berättar om svenska pingstmissionärer (från den organisation som i Tanzania kallas Swedish Free Mission) och räknar 1932 som sitt tillkomstår. Förutom församlingsliv och evangelisation har rörelsen genom åren engagerat sig i hälsoarbete, utbildning och yrkesutbildning, litteratur, media, ungdomsarbete, miljöfrågor, sociala projekt och humanitärt arbete.
Källa: Civil Society in Development

Arusha
Vid foten av Mount Meru vid den östra kanten av den östra delen av Rift Valley ligger Arusha, en regionhuvudstad med lite över 600 000 invånare. Det finns en nationalpark som heter Arusha, men eftersom staden också ligger nära nationalparken Serengeti National Park, Ngorongoro Conservation Area, nationalparken Lake Manyara, Olduvai Gorge, nationalparken Tarangire och Kilimanjaro är det många turister som reser in via staden. Men den är också politiskt viktig – det var till exempel här som de internationella rättsprocesserna efter folkmordet i Rwanda höll – och när Kyrkornas världsråd skulle bjuda in till sin stora missionskonferens 2018 blev Arusha värdstaden. Många kristna kyrkor finns representerade i staden, utöver Free Pentecostal Church of Tanzania bland andra Anglican Church of Tanzania, Evangelical Lutheran Church in Tanzania, Baptist Convention of Tanzania och Assemblies of God.